Annons
X
Annons
X

Minister: Bistånd till hälsa är fortsatt prioriterat

Regeringen har fått kritik för vissa neddragningar när det gäller biståndspengar inom hälsa. Men vi måste skära ned med cirka 4 miljarder och därmed göra vissa prioriteringar, skriver biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Isabella Lövin

Isabella Lövin Foto: Christine Olsson/TT

DEBATT | BISTÅNDET

Vi lever i en tid då biståndet behövs mer än någonsin. Krig och konflikter har skapat den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget, med över 60 miljoner människor på flykt. Behovet av akut nödhjälp har vuxit explosionsartat i takt med att de globala kriserna blir fler, större och mer långvariga. Klimatförändringarna med torka eller översvämningar förvärrar fattigdomen och skapar en desperation som spär på konflikter och driver människor på flykt.

Trots detta får FN:s humanitära appeller bara hälften av de resurser som skulle behövas, och stora systembärande FN-organ går på knäna. På en rad håll i världen pågår fruktansvärda kriser i nästan total medieskugga, som i Sydsudan, DR Kongo eller Centralafrikanska Republiken. För de människor som varje dag upplever helvetet på jorden är det knappast en tröst att den extrema fattigdomen minskat på global nivå.

Jag är stolt över att vi i Sverige lyckats behålla ett stort bistånd i denna svåra tid. När andra länder sviker och drar ner på stödet till de fattigaste så står Sverige kvar som global ledare inom biståndsområdet. Sverige ska vara ett land som både tar ansvar för den globala flyktingkrisen på hemmaplan och samtidigt bidrar till att människor ska slippa fly över huvud taget. Därför har regeringen beslutat om ett tak så att max 30 procent av biståndsbudgeten ska gå till att finansiera flyktingmottagande i Sverige.

Annons
X

Men även med detta tak behöver vi skära ner biståndet med cirka 4 miljarder jämfört med vad regeringen föreslog i budgeten för 2016. Vi hade naturligtvis helst sluppit göra detta, men som biståndsminister är det mitt ansvar att i detta läge se till helheten och prioritera så att Sverige fortsätter göra maximal nytta för pengarna.

Det har de senaste dagarna framkommit kritik mot hur dessa neddragningar påverkar hälsoområdet och den Globala Fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria. Jag välkomnar denna debatt. Den visar att det finns många som kämpar för ett högt svenskt bistånd och att biståndet gör skillnad. Man bör dock vara medveten om några saker:

• Sverige kommer att betala ut 2,2 miljarder kronor istället för planerade 2,5 miljarder till Globala Fonden under 2014-2016. Vi bidrar därmed med 200 miljoner kronor mer än under förra avtalsperioden. Globala Fonden är fortsatt en av de största mottagarna av svenskt bistånd i världen och har en stark finansiell ställning med många både statliga och privata givare, till skillnad från stora delar av FN-systemet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Vi värnar hälsobiståndet. Sveriges totala hälsobistånd uppgår till närmare 4 miljarder kronor om året. Vi drar ner mindre på hälsobiståndet än på övrigt bistånd. Och inom hälsa så prioriterar vi särskilt stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). De största besparingarna sker istället genom att inbetalningar till utvecklingsbankerna skjuts på framtiden.

    • Vi behåller eller ökar våra kärnstöd till merparten av de stora aktörerna inom hälsoområdet: UNAIDS, UNFPA, UNDP och UNICEF. Många av dessa organisationer har idag en mycket svår ekonomisk situation och Sverige är här en av få pålitliga givare som fortsätter att ge stöd som kan användas också till de kriser som utspelar sig i medieskugga.

    Stöd till hälsa är en av biståndets viktigaste delar, både i akuta nödsituationer och för att skapa förutsättningar till långsiktig utveckling. Varje dag finansierar svenskt bistånd hjälteinsatser för att rädda liv, genom humanitärt bistånd och genom utvecklingsbistånd till bland annat vaccinationer, säkra aborter eller operationer i svåra miljöer.

    Men samma sak kan också sägas om andra viktiga delar av biståndet: vårt stöd till skolor och utbildning, till HBTQ-aktivister, till rent vatten, till toaletter i flyktingläger, till särskilda insatser för flickor och kvinnor, till matpaket till flyktingar. Jag är glad att det finns många i Sverige som höjer sina röster för att vi ska ta ett ännu större ansvar för att göra världen bättre.

    Isabella Lövin (MP)

    biståndsminister

    Annons
    Annons
    X

    Isabella Lövin

    Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X