Annons
X
Annons
X

”För lite pengar för studenter inom humaniora”

Det blir alltmer angeläget att en gång för alla satsa på att höja kvaliteten inom de humanvetenskapliga utbildningarna, skriver Magnus P Ängsal och Fanny Forsberg Lundell, tankesmedjan Humtank.

Debatten om högskolan

Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT | UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Också humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning måste ha en god och stabil ekonomisk grund att stå på.

I sin debattartikel om den högre utbildningens skuggsidor (SvD 26/1) föreslår Dick Harrison ett skrotande av den ordning där finansieringen för utbildning i stor utsträckning tillfaller institutionen först när studenterna avslutat kursen med godkänt resultat.

Vi instämmer i den kritiken. Ekonomiska styrmedel som premierar så kallad ”genomströmning” är ett allvarligt hot mot kvalitet. I synnerhet små ämnen riskerar att hamna i strykklass. Dem finner vi inte sällan i humaniora och samhällsvetenskap.

Annons
X

För en universitetslärare i ett ämne med redan magert studentunderlag ställs problemet på sin spets om många studenter upprepat inte når kunskapskraven. Ska läraren våga underkänna dem, med risken att ämnets ekonomiska grundvalar på sikt eroderar? Eller är sänkta kunskapskrav att föredra? Med det senare alternativet får ämnet bättre förutsättningar att stå på egna ben i ekonomiskt hänseende. Men vem är betjänt av en utbildning där kraven inte motiveras kvalitativt utan anpassas till planekonomiska kalkyler över antalet studenter som bör godkännas?

Ytterligare ett hot mot kvaliteten är resursfördelning inom högre utbildning i stort, där humaniora och samhällsvetenskap av tradition är sämst tillgodosedda. Låt oss bli konkreta.

En helårsstudent i humaniora och samhällsvetenskap kostade förra året i genomsnitt 48 917 kronor, enligt Universitetskanslerämbetets årsrapport för 2015. Då är både ersättningen som utgår vid registrering och den summa som betalas ut under förutsättning att studenten klarar sina poäng inräknade. Motsvarande siffra för studenter i naturvetenskap och teknik är 95 397 kronor, för medicinstudenter 136 269 kronor. Visserligen gjordes en justering uppåt för humaniora och samhällsvetenskap häromåret, men siffrorna talar fortfarande sitt tydliga språk.

En så orättvis ordning är inte långsiktigt hållbar. Också humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning måste ha en god och stabil ekonomisk grund att stå på. Det är viktigt framför allt för kvaliteten. Upprepade gånger har antalet lärarledda undervisningstimmar visats vara förskräckande lågt, bland annat i TCO:s rapport från 2013. Och studenter i humaniora och samhällsvetenskap får minst lärarledd tid av alla. Kvalitet handlar förvisso inte bara om tiden som tillbringas i lektionsrummet. Också kursutveckling, kollegiala samarbeten, pedagogiska innovationer liksom pedagogiskt för- och efterarbete utanför föreläsningssalen kräver tid och resurser. På senare tid har röster höjts i debatten om behovet av humanistiskt utbildade personer i en alltmer oförutsägbar och komplex framtid, präglad av automatisering av arbeten inom ekonomi och teknik. Det gör det alltmer angeläget att en gång för alla satsa på att höja kvaliteten inom de humanvetenskapliga utbildningarna.

Låt oss hoppas att 2016 blir året då dagens snedvridna resurstilldelning i högre utbildning blir ordentligt genomlyst.

Magnus P Ängsal

lektor i tyska, Göteborgs universitet, tankesmedjan Humtank

Fanny Forsberg Lundell

docent i franska, Stockholms universitet, tankesmedjan Humtank

Magnus P Ängsal och Fanny Forsberg Lundell Foto: Privat

Annons
X
Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 2

Magnus P Ängsal och Fanny Forsberg Lundell

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X