Annons
X
Annons
X

”Mindre byråkrati kan bli lyft för nyanlända”

Ungefär var fjärde inskriven i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har minst två års eftergymnasial utbildning. Svenskt Näringsliv föreslår nu tre reformer i syfte att snabbare få dem att bli självförsörjande, skriver Mikaela Almerud.

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grund­skole­utbildning eller lägre, skriver Mikaela Almerud.

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grund­skole­utbildning eller lägre, skriver Mikaela Almerud. Foto: Bertil Ericson/TT

DEBATT | INTEGRATION

Kompetens kan bäst ­bedömas av den som använ­der och omsätter den – arbetsgivarna.

Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Det är dubbelt så många som rekordåret 2014. De ­system de asylsökande omfattas av är ansträngda. Situationen kräver radikala lösningar som kan avlasta systemen genom att ta tillvara varje enskild möjlighet att luckra upp byråkrati och öka effektiviteten i mottagande- och integrationsprocessen.

En stor utmaning är att utbildningsnivån skiftar kraftigt bland de asylsökande. Det finns därför heller inte något förslag som i sig själv förbättrar möjlig­heten för alla att komma i egen försörjning. Olika grupper kräver olika insatser.

Annons
X

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grundskole­utbildning eller lägre. För att skapa förutsättningar för dem att bli självförsörjande krävs sänkta trösklar på arbetsmarknaden och fler arbeten som inte ställer stora krav på kunskap och erfarenhet, så kallade vardagsjobb.

Ungefär var fjärde inskriven i etableringsuppdraget har i stället minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas lite men motsvarar ett tillskott av tiotusentals eftergymnasialt utbildade personer. De behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildning för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: ”Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker”. Rapporten framhöll att utbildning är en omfattande del av integrations­processen och att det finns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning. Människor tillbringar till följd av det oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Det hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i företagen.

Nu har Svenskt Näringsliv följt upp rapporten i syfte att uppskatta hur omfattande utbildningsfällan är. En slutsats är att ingen vet hur många invandrade akademiker som studerar vid svenska högskolor, antagna på sina utländska meriter. Inom ramen för valideringsutredningen gjorde utredaren en uppskattning om att cirka 400 personer antogs till hög­skole­studier 2014 grundat på reell kompetens. Detta bygger på ett antal estimeringar som utredaren nämner ”säkerligen är behäftade med många brister”, men ger en fingervisning om hur få personer det handlar om. I kontakt med flera lärosäten bekräftas att validering av reell kompetens bygger på individuella insatser baserade på välvilja.

En annan slutsats är att det är omöjligt att ta reda på hur många som, när de väl kommit in på svensk högskola, fått tillgodoräkna sig utländska studie­meriter i syfte att korta ner studietiden. Detta eftersom beslut om tillgodoräknande tas lokalt på varje lärosäte, ofta på institutionsnivå, och inte redovisas av lärosätena på ett enhetligt sätt. Enligt lärosätena själva förefaller det röra sig om få, spretiga och sällsynta insatser som leder till att ett par hundra personer årligen kan korta ner studietiden.

Båda dessa slutsatser ska sättas i relation till att det 2014 fanns cirka 18 300 studenter med utländska ­meriter inskrivna i den svenska högskolan.

Här finns uppenbar förbättringspotential. Svenskt Näringsliv föreslår tre reformer i syfte att minimera utbildningsinsatser för personer med efter­gymnasial utbildning och få dem att snabbare bli självförsörjande.

• Inför ett system för extern validering av reell kompetens. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Det är krångligt, byråkratiskt och svårförutsägbart. Upp­giften behöver separeras från lärosätena och för­läggas på en separat myndighet som utför uppgiften centralt. Kompetens kan bäst bedömas av den som använder och omsätter den, nämligen arbetsgivarna, som behöver involveras i bedömningarna.

• Möjliggör för privata utförare att ge kompletterande utbildning på högskolenivå. Begränsningar i utbildningsutbudet i kombination med individers svårigheter att få sina utländska meriter tillgodo­räknande i högskolan leder till att fler läser längre och mer än nödvändigt. Privata utförare arbetar bransch­nära och kan erbjuda mer träffsäkra och flexibla utbildningslösningar genom till exempel modul- och paketlösningar som är individuellt anpassade.

• Utvidga möjligheten till provtjänstgöring som alterna­tiv till kompletterande utbildning. Den med utländsk akademisk utbildning som vill jobba inom ett reglerat yrke i Sverige måste komplettera sin utbild­ning på svensk högskola. Läkare kan dock få legitimation även genom provtjänstgöring i kombination med ett medicinskt kunskapstest. Liknande lösningar bör identifieras även för andra yrken. Dessutom bör arbetsgivare ges ekonomisk kompensation för handledning och produktivitetsbortfall under provtjänstgöringstiden.

De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har goda förutsättningar att snabbare komma in på arbets­marknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Att bara låta illa fungerande system fortsätta som i dag är att betrakta som tjänstefel.

Mikaela Almerud

högskoleexpert på

Svenskt Näringsliv

Mikaela Almerud Foto: Pressbild

Om de drygt 50 000 personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är representativa för de asylsökande har hälften grund­skole­utbildning eller lägre, skriver Mikaela Almerud.

Foto: Bertil Ericson/TT Bild 1 av 2

Mikaela Almerud

Foto: Pressbild Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X