Annons
X
Annons
X

Mindfulness på skolschemat

DRAGKRAFT UTÅT. Det är betoningen på stimulans utifrån som gör dagens unga så stressade, tror Yvonne Terjestam som sett elever bli hjälpta av stillhetsövningar.

– När jag har svårt att fokusera försöker jag bli närvarande i nuet, säger Magdalena, 16, som fick en kurs i skolan.

Magdalena Dellborg har gått ut ettan i gymnasiet och Viktor Djurdjevic tvåan på Franska skolan i Stockholm. Det gångna läsåret gick alla eleverna en kurs i mindfulness som till hösten blir obligatorisk för ettorna.

Magdalena Dellborg har gått ut ettan i gymnasiet och Viktor Djurdjevic tvåan på Franska skolan i Stockholm. Det gångna läsåret gick alla eleverna en kurs i mindfulness som till hösten blir obligatorisk för ettorna. Foto: LARS PEHRSON

Stress är ett påtagligt problem bland högpresterande elever i gymnasiet. På Franska skolan i Stockholm går några till kuratorn för att de mår dåligt, andra är så uppjagade att de inte kan ta emot feedback eller klagar hos klassföreståndaren på för mycket skrivningar, för mycket läxor.

Skollagen kan vi inte ändra på, konstaterar skolledningen, men vi kan hjälpa eleverna att känna sig mindre stressade. Som att få mer struktur på proven eller bjuda in en präst som pratar om livets mening – att det inte är prestation.

Inget av detta har dock givit tillräckligt resultat.

Annons
X

Inför förra läsåret bestämde de sig för att försöka med mindfulness. Alla på gymnasiet skulle få gå kursen, två gånger i veckan i två månader – på lektionstid.

En logistisk bomb, säger studierektor Björn Kullgard som var med och pressade in 20-minuterspassen varje tisdag och torsdag på höstschemat. Det visade sig i en utvärdering att 65 procent av eleverna hade deltagit vid alla tillfällen. Sedan fördelade sig deras åsikter om nyttan med mindfulness för att minska stress ganska jämnt mellan ”inte bra”, ”varken eller” och ”bra”.

– Det betyder att 20 procent av våra elever ändå kände att de fick ut något, säger han. Vi fångade upp 50-60 individer.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Magdalena Dellborg tycker det är bra att skolan gör något åt stressen i skolan. Själv deltog hon vid nästan alla tillfällen, men många i klassen ville inte lägga sin tid på mindfulnessövningarna. Några gånger var de bara ”typ fem stycken”. Det där hände också i Viktor Djurdjevics klass. Då tyckte han synd om mindfulnesslärarna som kommit till skolan.

    – Men om man väl investerat i ett projekt ska man försöka få ut något av det också, resonerar Viktor som var med något fler än hälften av gångerna. I början var han skeptisk och undrade om skolan la ekonomiska medel på fel saker.

    – Sen gav det ju vissa resultat, så jag fick ändra uppfattning, medger han.

    För Magdalena var de enklaste övningarna mest givande – som att blunda och ta några djupa andetag då man känner sig stressad.

    Men när de skulle stå två och två och titta varandra i ögonen och alla inte var lika seriösa – då blev det mest fnittrigt.

    – Alla började skratta och det blev otroligt roligt, säger hon.

    – Man måste nog ha fattat ett eget beslut om att gå kursen, tror Viktor. Normala skolungdomar tar det inte seriöst. Om det bara blir fnitter är ju hela grejen bortkastad.

    Han kan ändå se att något så vedertaget som att ta djupa andetag har sina poänger när det blir en medveten metod. Dessutom tog han till sig vad ledarna sa om olika indikationer på stress – till exempel dålig aptit.

    Magdalena bär med sig deras genomgång av koncentration och hur hjärnan sorterar tankar. Och numera stannar hon upp då och då och tar det lugnt.

    – När jag har svårt att fokusera blundar jag, tar djupa andetag och försöker vara närvarande i nuet istället för att tänka på vad jag ska göra sedan.

    Från och med i höst står en åttaveckorskurs i mindfulness på schemat för ettorna på Franska skolan. Den här gången har Björn Kullgard, studierektorn, som mål att 30 procent av eleverna ska känna att det ger dem något. Men Magdalena och Viktor har olika åsikter om i vilken årskurs det skulle fungera bäst.

    – Jag tycker tvåan, säger Magdalena. Under första året gick ju halva höstterminen åt till att lära känna lärarna, och man hade inte fattat ännu vad som är jobbigt med gymnasiet.

    – Jag tror tvärtom, kontrar Viktor. I ettan var det som en explosion, så ofantligt mycket arbete och så många i särklass högpresterande elever. Jag var väldigt stressad. Jag tror att man behöver det just i ettan så man kan förebygga de stressmoment som kommer.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    – Det har aldrig funnits ett samhälle där man hela tiden utsätts för en så kraftfull stimulans utifrån som i dag. Allt viktigt söker man i det yttre och då går man miste om den enorma kunskapskälla som vi har inom oss, förklarar Yvonne Terjestam, psykolog och pionjär i Sverige med stillhetsforskning i skolan.

    När hon studerade barn och unga med beteendeproblematik oroades hon över att se symptom som självskadebeteenden, anorexi, eldning och adhd öka. Hon sökte efter förebyggande metoder och fastnade för enkla mindfulness- och stillhetsövningar.

    Under åtta veckor följde hon cirka 500 högstadieelever som på skoltid tränade stillhet, beröring eller qigong vid två eller tre tillfällen i veckan. Övningarna som hon själv lärde ut till lärarna kunde lätt vävas in i elevernas dagliga schema. De visade sig minska emotionella problem och stress, förbättra relationerna till kamrater och minska psykologiska symptom. De förbättrade också självbilden något.

    De goda resultaten sporrade henne att gå vidare med en bredare och djupare studie som hon nu genomför på grundskolans alla nivåer. Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, där hon själv är verksam, och universiteten i Lund, Örebro respektive Kristianstad. Bland annat undersöker hon hur stillhets­övningarna påverkar elevernas medkänsla och sociala relationer samt deras förmåga att fokusera.

    – Det ställs så mycket krav utifrån på barnen, som om det var ett ensidigt fokus på att lära och växa utifrån och in, förklarar hon. Ser man bara till utsidan finns alltför många tillfällen att misslyckas. Det skapar inte bara stress utan också känslor av tomhet och av vilsenhet.

    Yvonne Terjestam menar att barn inte enbart behöver ”växa upp” utan också utveckla rötter för att stå stadigt. Sådana rötter får de bland annat genom att balansera inre och yttre fokus, säger hon och stöder sig på forskning som visar att stillhetsövningar leder till minskad stress, ökat välmående och bättre förmåga att ta hand om sina känslor.

    Yvonne är övertygad om att framtidens kunskapsväg kommer att handla precis om det här – att balansera yttre kunskap med inre kunskap. Stillhetsträning av god kvalitet baserad på forskning tror hon blir ett självklart inslag både i lärarutbildningen och i förskolan och skolan.

    – Inåtvänd stillhet är en omistlig kunskapsskapande faktor. Därför är skolan ett naturligt forum för att lära sig denna process. Stillhetsstunder fördjupar både perception och tänkande. Övningarna påverkar inte bara hur man tar till sig utan också hur man producerar kunskap.

    Hon lever själv som hon lär och har tagit meditationen till sitt hjärta.

    – Den hjälper mig att bli vän med mig själv och att klara alla uppgifter som mitt engagemang för med sig. Genom meditation fördjupar och transformerar jag kunskap både om mig själv och om de frågeställningar som jag som forskare arbetar med, intygar hon.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Har du också provat att meditera? Hur gick det för dig att stilla sinnet och hur gjorde du? Mejla oss på idag@svd.se eller kommentera här. Idagredaktionen väljer ut bidrag som sedan publiceras.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Stillhet – alla artiklar

    Anna Bornstein

    Annons
    X

    Magdalena Dellborg har gått ut ettan i gymnasiet och Viktor Djurdjevic tvåan på Franska skolan i Stockholm. Det gångna läsåret gick alla eleverna en kurs i mindfulness som till hösten blir obligatorisk för ettorna.

    Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X