Annons
X
Annons
X

Miljarder saknas till järnvägen

Problemen med järnvägen är så stora att pengarna till underhåll nästan behöver fördubblas. Trafikverket varnar för att man kan tvingas stänga en del banor och slopa nya viktiga investeringar om det inte blir mer pengar från staten.

Ett ångtåg med Kung Carl Gustaf och drottning Silvia på sträckan mellan Landeryd och Torup vid kungaparets besök i Halland 2013. Den tågbanan är en av de som riskerar att stängas för att pengar saknas till underhåll.

Ett ångtåg med Kung Carl Gustaf och drottning Silvia på sträckan mellan Landeryd och Torup vid kungaparets besök i Halland 2013. Den tågbanan är en av de som riskerar att stängas för att pengar saknas till underhåll. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Frågan om Sverige ska satsa hundratals miljarder kronor på att bygga nya höghastighetsbanor engagerar många. Men de lockande visionerna om framtidens tåg står i bjärt kontrast mot det sorgliga tillståndet för den nuvarande järnvägen.

Det har märkts tydligt de senaste veckorna när först ett fel i ett ställverk vid Karlberg stoppade all tågtrafik norr ut från Stockholms central. Sedan stod det inte på innan en brand i ett teknikhus slog ut stora delar av tågtrafiken kring Göteborg.

– Vi har inte någon backup i systemet och det innebär att om vi till exempel får problem med ställverket i Karlberg kan vi inte göra något förrän det är uppe igen, säger Lena Erixon, generaldirektör för Trafikverket med ansvar för både järnväg och väg i Sverige.

Annons
X

Hon pratar allmänt om att järnvägen har problem med robustheten och tillförlitligheten. Ett sätt att förbättra läget är just att skaffa backup-system på kritiska platser, som Stockholm, Göteborg och Malmbanan.

– Vi har börjat titta på det för Stockholms del men det är dyrt att ha dubbla strukturer. Fast det finns vissa viktiga platser där ett stopp i tågtrafiken leder till så allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser att vi måste ha backuper. Just nu finns inte de resurserna i systemet, säger Lena Erixon.

En orsak till problemen är att politikerna i många år dragit ned på underhållet av järnvägen för att spara pengar. Det har under lång tid lett till betydande störningar och risken är nu stor att det blir ännu värre framöver. För enligt Trafikverkets beräkningar behövs det rejäla tillskott för att få ordning på den nuvarande järnvägen.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Staten lägger nu ned 9 miljarder kronor om året på underhåll av järnvägen. Den summan skulle behöva öka till 13 miljarder kronor om året för att vi under de kommande åren ska ha samma nivå på järnvägen som i dag. Utan en höjning kommer standarden på järnvägen att efterhand försämras allt mer och det blir ännu fler störningar.

    Ska man dessutom försöka ta igen de tidigare årens eftersatta underhåll krävs det totalt 16 miljarder kronor om året. Det krävs med andra ord nästan en fördubbling av underhållet för att få en rimlig nivå på järnvägen.

    Om Sverige ska satsa de pengarna eller inte är i grunden ett politiskt beslut. Uppenbarligen räknar inte Lena Erixon med att få allt som behövs och Trafikverket förbereder nu i stället för att spara på annat för att få råd med underhållet.

    På kort sikt kan det bli aktuellt att stänga några av de minst trafikerade tågbanorna. På längre sikt går det att avstå från en rad investeringar och satsa pengarna på underhåll i stället.

    – Vi kan inte dra ned på de högtrafikerade stråken. Det får för stora konsekvenser, säger Lena Erixon.

    Det innebär framför allt att Trafikverket måste se till att den tågpendling som växt snabbt i Stockholm, Göteborg, Skåne och Östergötland fungerar. Hundratusentals människor är beroende av den varje dag.

    Det eftersatta underhållet ställer även till stora problem för godstrafiken. På tågtransportbolaget Green Cargo håller Mats Hollander, ansvarig för samhällsfrågor, helt med Trafikverket om att man nu måste prioritera underhållet.

    – Nu gäller det att bevara det vi har. Tidigare har politikerna använt underhållet som en regulator som man tagit pengar från till de nya stora projekten. Det har skapt en del av de problem vi har nu, säger Mats Hollander.

    Framför allt vill han att banorna ska återställas så att de klarar lika tunga tåg som tidigare. Då kan tågtransporter lättare konkurrera med lastbil.

    Och så behöver man få upp standarden så det går att köra snabbare. I dag har hastigheten satts ned till 30–40 kilometer i timmen på flera för godstrafiken viktiga sträckor.

    Sträckor som kan stängas

    För att spara pengar kan följande banor stängas fram till slutet av 2017. Något beslut är inte fattat.

    • Kinnekullebanan
    • Fryksdalsbanan
    • Landeryd–Torup
    • Dannemora–Hallstavik
    • Mellerud–Billingsfors

    Projekt som kan stoppas

    Mellan 2018 och 2020 kan planerade stora investeringar slopas för att ge pengar till underhåll. (Kostnad i miljarder kronor)

    • Varberg med nytt resecentrum och dubbelspår i tunnel, (3,5).
    • Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad, (2).
    • Lund–Flackarp, dubbelspår blir fyrspår, (under utredning).
    • Göteborg–Borås, nytt dubbelspår via Landvetter, (33 för hela projektet).

    (En del av de planerade nya höghastighetsbanorna. 6 miljarder finns för första delen Mölnlycke–Bollebygd)

    Annons

    Ett ångtåg med Kung Carl Gustaf och drottning Silvia på sträckan mellan Landeryd och Torup vid kungaparets besök i Halland 2013. Den tågbanan är en av de som riskerar att stängas för att pengar saknas till underhåll.

    Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X