Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Reportage

Miljardärer jagar brunkolet: "Ser stora möjligheter"

I slutspelet om Vattenfalls brunkol tävlar två miljardärer och en statsägd tjeckisk energibjässe om att ta över några av Europas smutsigaste kraftverk och en handfull gruvor med begränsad livstid. Är de spritt språngande galna? SvD Näringsliv har rest till Tjeckien för att ta reda på vad det är som lockar.

Foto: Tomas Lundin

Vattenfall säljer tyska brunkolen

PRAG. Är det en vadslagning om att energipriserna på sikt kommer att stiga igen? Att den utdömda kolkraften står inför en renässans? Eller att ett desperat Vattenfall kommer sälja till ett vrakpris?

SvD frågade tjeckiska CEZ och rivalen EPH. Båda har lagt icke bindande bud och skärskådar just nu Vattenfalls verksamhet i östra Tyskland.

Foto: Tomas Lundin

En diskret kontorslägenhet på Prags dyraste gata Parizka med ett pärlband av lyxbutiker är kommandobryggan från vilken Daniel Kretinsky styr ett imperium av kraftverk, gruvor och distributionsnät runt om i Europa.

Annons
X

Vi tar hissen upp till tredje våningen och kommer rakt in i en hall som öppnas mot en handfull små rum, lite konst på väggarna, inget som andas mäktig koncerncentral och snillrika affärer i miljardklassen.

– Låt mig förklara, säger 40-åriga Daniel Kretinsky och tar av sig kavajen. Han är chef och 37-procentig delägare i Energeticky a Prumyslovy Holding (EPH) som är Tjeckiens näst största energibolag med tillgångar värda drygt 10 miljarder euro, över 90 miljarder kronor.

Det är ett företag som just nu expanderar aggressivt och köper tillgångar i Storbritannien, Slovakien, Ungern och i Tyskland där EPH redan äger brunkolsgruvor och kraftverk.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Daniel Kretinsky är också en av Tjeckiens rikaste personer. Ett finansgeni som har skolats i det slovakiska finans- och investmentbolaget J&T som i dag håller 26 procent i EPH.

    Tillsammans med sin miljardärspartner Patrik Tkac (med 37 procent i EPH) kontrollerar Kretinsky dessutom mediegruppen Czech News Center med Tjeckiens största kvällstidning Blesk. Slutligen är han ordförande och stor ägare i fotbollsklubben Sparta Praha. Kretinsky är känd för att gå vägar som andra inte vågar.

    Daniel Kretinsky styr ett imperium av kraftverk, gruvor och distributionsnät runt om i Europa. Han är också en av Tjeckiens rikaste personer. Foto: Tomas Lundin

    Men varför köpa Vattenfalls brunkol när större delen av Europa flyr från allt vad kol heter?

    – Vi tycker att det är otacksamt att beskriva kol enbart som smutsigt. Det är en energikälla som Europa har hela sin ekonomiska uppgång att tacka för, säger Kretinsky.

    Vi tycker att det är otacksamt att beskriva kol enbart som smutsigt

    Men inte köper man Vattenfalls brunkol av ren tacksamhet?

    – Nej, vi ser stora möjligheter. Även om det kommer att ta tid.

    Planen som David Kretinsky och hans affärsvänner har är att överleva de kommande åren med brutala förluster då energipriserna ligger i botten och kostnaderna för utsläppsrättigheter riskerar att stiga.

    När de sista tyska kärnkraftverken släcks ner 2022 kommer det att finnas ett överflöd av förnybar energi - inte alltid vid rätt tid och på rätt plats. Då är det dags att damma av kolkraftverken igen. Och det är då som pengarna ska komma tillbaka.

    Kretinskys plan bygger på ett tidsfönster som står öppet under några få årtionden fram till 2050 då kolkraften försvinner för gott i Tyskland. Eller rättare sagt: senast 2050. Växer motståndet kan det också gå fortare – och då riskerar kalkylen att spricka.

    Grafik: Kalle Källström.

    Just nu pågår en bolagsutvärdering då intressenterna granskar tillgångarna. EPH och statsägda tjeckiska CEZ har vardera ett femtiotal experter som går igenom allt från teknik till avtal och priser.

    Men problemet är att Vattenfall säljer ett paket som är extremt svårt att värdera. Där finns hypermoderna kolkraftverk som Block R i tyska Boxberg med hög verkningsgrad och nyaste reningsteknik.

    Men också hopplöst föråldrade som Jänschwalde som byggdes i mitten på 1970-talet i dåvarande DDR och i dag är ett av Europas fem smutsigaste. Utsläppen av koldioxidutsläpp på 24 000 ton 2014 motsvarar nästan hälften av Sveriges sammanlagde CO2-emmissioner under samma år.

    Detta är också bakgrunden till att Vattenfall till varje pris vill bli av med brunkolet. Senast 2020 ska Vattenfall enligt regeringens ägardirektiv ha sänkt utsläppen av koldioxid från 83 miljoner ton till 65 miljoner ton. Vattenfall själv har nu höjt ambitionsgraden drastiskt till 21 miljoner ton – något som är fullständigt omöjligt utan en försäljning av den östtyska verksamheten.

    Personalen på kraftverket Ledvice i norra Tjeckien. Foto: Tomas Lundin

    Vattenfall befinner sig alltså i ett tvångsläge. Det vet alla som är involverade i budgivningen. I värsta fall kommer man till och med att få betala för att bli av med verksamheten.

    Det menar i också koncernchefen för den statliga tjeckiska energibolaget CEZ som vi träffar sent på kvällen i ett av Prags mest kände bryggerier där stora köttportioner serveras tillsammans med skummande ölsejdlar.

    Alltså ett negativt pris?

    – Det kan absolut inte uteslutas, säger Daniel Benes och radar upp riskerna som är förknippade med affären. Osäkra energipriser, politisk oklarhet om kolets framtid, kommande kostnader för att stänga av kraftverken och återställa sargade landskap – allt detta måste återspeglas i priset.

    Men precis som Daniel Kretinsky räknar han med en renässans för kolet om några år. När folk börjar inse att vind- och solkraft inte kan ersätta både kol och kärnkraft.

    – Vi ser det som en perfekt övergångsteknologi, säger han.

    Med sin långa erfarenhet av att driva kolkraftverk och brunkolsgruvor är CEZ, enligt Daniel Benes, den perfekta köparen. Brunkol svarade 2014 för 36 procent av koncernens elproduktion och gruvorna och kraftverken i norra Tjeckien hör till Europas mest lönsamma.

    Daniel Benes är koncernchef för den statliga tjeckiska energibolaget CEZ och en av budgivarna på Vattenfalls brunkol. Foto: Tomas Lundin

    Den tjeckiska kolregionen i norra Böhmen ligger vid gränsen till Tyskland, bara drygt 20 mil från Vattenfalls gruvor och kraftverk. I en terränggående lastbil tar vi oss fram till randen av dagbrottet Bilina som ägs av CEZ, en gigantisk fördjupning med väldiga grävskopor och kilometerlånga transportband långt nere i djupet som dygnet runt bryter kol.

    I bakgrunden skymtar kraftverket Ledvice med de gamla anläggningarna från 1960-talet som nu stängs av och ersätts av ett hypermodernt nytt block på 660 MW som sänker utsläppen av kvävedioxid med 70 procent, svaveldioxid med 40 procent och emissionen av partiklar med över 90 procent.

    Detta är framtiden. Och det är precis så vi vill använda Vattenfalls tillgångar

    – Detta är framtiden. Och det är precis så vi vill använda Vattenfalls tillgångar, säger Pavel Cyrani som i koncernledningen för CEZ är ansvarig för förhandlingarna med Vattenfall.

    – Alltså, stänga smutsiga gamla kraftverk och använda renare och effektivare kraftverk. Ända tills det är dags att säga adjö till kolkraften.

    Annons
    Foto: Tomas Lundin Bild 1 av 10
    Foto: Tomas Lundin Bild 2 av 10
    Foto: Tomas Lundin Bild 3 av 10
    Foto: Tomas Lundin Bild 4 av 10
    Foto: Tomas Lundin Bild 5 av 10

    Daniel Kretinsky styr ett imperium av kraftverk, gruvor och distributionsnät runt om i Europa. Han är också en av Tjeckiens rikaste personer.

    Foto: Tomas Lundin Bild 6 av 10

    Grafik: Kalle Källström.

    Bild 7 av 10

    Personalen på kraftverket Ledvice i norra Tjeckien.

    Foto: Tomas Lundin Bild 8 av 10
    Foto: Tomas Lundin Bild 9 av 10

    Daniel Benes är koncernchef för den statliga tjeckiska energibolaget CEZ och en av budgivarna på Vattenfalls brunkol.

    Foto: Tomas Lundin Bild 10 av 10
    Annons
    X
    Annons
    X