Annons
X
Annons
X

Brist på bomber i Frankrike – men stor skillnad i stöd

Storbritannien och Tyskland ger ett mycket omfattande militärt stöd till Frankrike i kampen mot IS i Syrien och Irak. Andra EU-länder bidrar marginellt eller inte alls, enligt en intern UD-promemoria.

”Tillgången på flygbomber” bedöms som en ”svag punkt” för Frankrike.

Kriget mot IS
Sveriges bidrag innebär en förstärkt fransk insats i Mali.

Sveriges bidrag innebär en förstärkt fransk insats i Mali. Foto: Thibault Camus/AP

Promemorian som SvD tagit del av är daterad i mitten av januari och upprättad av Europagruppen vid UD:s enhet för säkerhetspolitik. Ingen ny information har tillkommit sedan dess.

– Vi har inte sett att något land har tillkännagivit något ytterligare efter att den här sammanställningen gjordes, säger Daniel Olsson, chef för Europagruppen till SvD.

Enligt promemorian är det militära stödet till Frankrike efter terrordåden i Paris för drygt två månader sedan mycket varierande. En del länder ger stora bidrag.

Annons
X

Andra är mer blygsamma eller har inte fattat några beslut. I den gruppen finns bland andra Cypern, Grekland, Irland och Kroatien.

– Det finns två länder som ger väldigt substantiella bidrag, det är Storbritannien och Tyskland och det är ju också de två andra stormakterna inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Och de två länder som jag tror att Frankrike vände sig till allra tidigast i processen, säger Daniel Olsson.

Det är nationella beslut och många länder har inte landat i vad man ska bidra med.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hur ska man se på att vissa länder nästan inte bidrar alls?

    – Unionen består av stora och små och medelstora länder och alla bidrar efter bästa förmåga. Det är nationella beslut och många länder har inte landat i vad man ska bidra med.

    Hur ser UD på det svenska stödet till Frankrike jämfört med andra länder?

    – Vi var ett av de första länder som fattade beslut om stöd enligt EU:s fördragets artikel 42.7. Sverige är också ett av de länder som ger ett mer substantiellt stöd.

    Regeringen har tidigare kritiserats av Allianspartierna för att det svenska bidraget inte är tillräckligt, och att man valt transportplan istället för insatser med Jas Gripen plan.

    I en riksdagsdebatt nyligen hävdade utrikesminister Margot Wallström att ”det vi erbjuder är efterfrågat, folkrättsenligt och ändamålsenligt”, och att det har ”välkomnats av Frankrike”:

    – De militära delarna består av strategisk och taktisk lufttransport, bidrag till krishanteringsinsatser, som till exempel i Mali, för att avlasta Frankrike samt materiellt stöd som nu bereds enligt särskild beslutsordning, förklarade Wallström.

    Den sista punkten, om materiellt stöd, handlar i klartext om amerikanska precisionsbomber som finns i Försvarsmaktens förråd och som det franska stridsflyget behöver för att bekämpa markmål i Syrien och Irak.

    Enligt UD-promemorian är behovet akut:

    ”En svag punkt för Frankrikes försvar är tillgången på flygbomber, vilket enligt personer med militär insikt kommer att sätta gränser för förmågan över tid”.

    Regeringen har gett ett preliminärt klartecken, men när beslutet kommer svarar varken Wallström eller försvarsminister Peter Hultqvist på.

    – Det kan jag inte säga för dagen, vi återkommer med datum när vi vet mera om hur processen ska fortskrida, sa Wallström tidigare i veckan.

    Peter Hultqvist till SvD på torsdagen:

    – Jag tänker inte gå in på den frågeställningen. Den materiell det handlar om är sekretessbelagt och det kan jag inte kommentera.

    Enligt UD är Frankrikes tillgång på bomber ”en svag punkt”?

    – Det har jag inga kommentarer till.

    Sveriges bidrag innebär en förstärkt fransk insats i Mali.

    Foto: Thibault Camus/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X