Annons
X

Medelhavskost bäst för hälsan

Medelhavskost förlänger livet på äldre göteborgare, britter och på en rad olika etniska grupper i New York. Magra och överviktiga minskar risken för hjärtsjukdomar, men även för astma, diabetes, kognitiv svikt och parkinson. Det är ett axplock av den senaste veckans rön kring nyttan av att äta sina grönsaker.

Grönsaker
Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker.
På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin.

Grönsaker Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker. På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin. Foto: KARIN GRIP

Mängder av studier har genom åren rapporterat positiva effekter av medelhavskost med mycket olivolja, bladgrönsaker, fullkorn, baljväxter och nötter. Maten som en gång åts på Kreta innehåller nästan inget socker och ganska lite animaliska produkter och tycks minska risken för en lång rad sjukdomar.

Nyligen rapporterade forskare vid Sahlgrenska i Göteborg att 70-åringar förlängde livet genom att äta en något försvenskad variant av kosten som tillät rapsolja och lite mer potatis än originalet. Forskarna hade tagit hjälp av data om 1 037 göteborgare, varav hälften män, i den så kallade H70-studien som i mer än 40 år studerat 70-åringar.

– Det handlar uppskattningsvis om två–tre års längre livslängd, säger Gianluca Tognon, forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademien.

Annons
X

Den mat som var sämst och i motsvarande grad gav ett kortare liv innehöll mycket kött, mycket socker och lite fisk.

Resultatet är knappast unikt. Medelhavskost med mycket bladgrönsaker och vegetabiliskt fett men med lite animaliska livsmedel har studerats i många år. Här är några rön ur rapportfloden bara i december:

• En studie i Aten visar att medelhavskost motverkar den ökade risken för astma hos 1 125 barn i 10–12-årsåldern som växt upp i urbana miljöer.

• En studie på 972 britter i åldern 65+ visar 22 procents minskad dödlighet. Dieten anses vara en användbar markör för att bedöma återstående livslängd.

• En multietnisk studie som följt 2 568 stycken 65-åringar i New York visar på kraftigt minskad risk för stroke och död i hjärtsjukdomar.

• En grekisk studie på 500 äldre visar en kraftigt minskad risk för stroke.

Tidigare har stora studier, som amerikanska NIH-AARP som följt 380 000 personer i fem år, sett starka bevis för en minskad total dödlighet, inklusive av cancer och hjärtsjukdomar.

Självklart kan livslängden påverkas av andra saker än maten. I studien från Sahlgrenska var som väntat dödligheten högre hos rökare och hos personer med större midjemått. Studien bekräftade också observationen att välutbildade och gifta personer i genomsnitt – men självklart inte i varje enskilt fall – lever längre.

– Vi kommer hela tiden tillbaka till samma resultat. Det som är bäst för hälsan är en kost med mycket frukt och grönsaker men begränsat med kött. Vi kan inte säga om det är den ena eller andra komponenten som avgör. Sannolikt finns det en massa ämnen och egenskaper i livsmedlen som vi inte känner till men som på olika sätt påverkar oss, säger Elisabet Rothenberg, doktor och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som varit med och gjort studien.

Medelhavskost är inte extremt energifattig men de människor som ursprungligen åt den var mycket sällan överviktiga. Men hos människor som närmar sig 70-årsåldern tycks övervikt plötsligt bli en tillgång.

– Vi vet inte vad det beror på. Kanske har de som var känsliga redan avlidit. I en högre ålder kan övervikt vara ett tecken på god aptit vilket då är bra för hälsan, säger Elisabet Rothenberg.

LÄS OCKSÅ: Så här rekommenderas du äta – nio snabb tips

Så rekommenderas du äta

svd.se
Annons
X

Grönsaker Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker. På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin.

Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 9

Frukt: Per dag: 4 dl färsk, fryst eller konserverad frukt eller; 2 dl torkad frukt eller; 4 medelstora frukter På Kreta 1948: Gav cirka 6 procent av energin.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Bild 2 av 9

Bönor eller nötter 1 dl bönor eller; 0,5 dl nötter På Kreta 1948: Gav 7 procent av energin. Tre fjärdedelar av proteinet var vegetabiliskt.

Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 3 av 9

Frön 4 skivor bröd 4 dl gröt, fullkornsris, pasta Müsli På Kreta 1948: Hela 39 procent av energin kom från frön och spannmål (fullkorn).

Foto: JUREK HOLZER Bild 4 av 9

Mejerivaror: Per dag: Lite ost eller yoghurt. På Kreta 1948: Gav bara 3 procent av energiintaget.

Foto: STEFAN GUSTAVSSON Bild 5 av 9

Socker och honung: Mycket litet intag På Kreta 1948: Gav 2 procent av energin.

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Bild 6 av 9

Kött, fisk och ägg: 1-2 hekto fisk 2-3 gånger i veckan 0-4 ägg i veckan Kött någon gång i veckan På Kreta 1948: Mer fisk, kyckling och ägg än rött kött och lamm. Gav 4 procent av energin. Bara en fjärdedel av proteinet var animaliskt .

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX Bild 7 av 9

Alkohol: Per dag, max: 1,5 dl vin (Kvinnor) 3 dl vin (Män) På Kreta: Vanlig måltidsdryck men bara 1 procent av energin kom från alkohol.

Foto: JUREK HOLZER Bild 8 av 9

Olja och fett Rikligt med vegetabiliskt fett från olivolja i maten. Olivolja innehåller mest enkelomättat fett men även mättat och fleromättat fett. På Kreta 1948: Fett från främst olivolja, svarade för 29 procent av energiintaget .

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 9 av 9
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X