Annons
X
Annons
X

”Medarbetare som tränar klarar stress bättre”

Svenska arbetsgivare ser ofta satsningar på hälsa som något som görs för att hålla medarbetarna nöjda. Men i stället bör god hälsa ses som något strategiskt och nödvändigt för organisationens framgång, skriver idrottsläkaren Erland Colliander och professor Carl Johan Sundberg.

(uppdaterad)

Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | MOTION

Positivt är att intresset för hälsa ökat bland svenska mellanchefer under de senaste åren.

Eftersom sjukfrånvaron stiger har Arbetsmiljöverket tagit fram en föreskrift, som snart träder i kraft. Huvudbudskapet är att en förbättrad arbetsmiljö skall minska stress och ohälsa. Vad många inte känner till är att rätt utförd motion också kan förebygga och lindra mental ohälsa liksom belastningsskador. Genom att koppla ihop motion med arbetsmiljöåtgärder, synkroniserat i samma process, kan svenska arbetsgivare nå synergieffekter. De når då fler, får en snabbare insatt effekt och genererar mer hållbara förbättringar på arbetsplatserna!

Motion är en buffert vid psykosocial stress, visar en svensk studie. Det betyder att motionsaktiva inte upplever lika hög stress som de som är fysiskt inaktiva. Dessutom drabbas de inte lika ofta av ohälsa när de är stressade över lång tid. En annan positiv effekt av motion är att inlärningsförmågan förbättras, eventuellt beroende på att det område där hjärnans arbetsminne sitter blir större. Detta är naturligtvis värdefullt i en snabbt föränderlig värld. Som kontrast till detta kan hög upplevd stress leda till nedsatt inlärningsförmåga.

Annons
X

Precis som i idrottsvärlden, kan man minska belastningsskador, genom att anpassa motion till kraven i arbetet och de individuella förutsättningarna. Att det fungerar har man visat i ett antal danska vetenskapliga studier, där medarbetare med fysiskt tunga yrken inom sjukvård och slakteriföretag fått anpassade styrketräningsprogram. Samma erfarenheter redovisas i en rapport från Högskolan i Gävle som visar att regelbunden styrketräning, som anpassats utifrån kraven för arbetets fysiska belastning, har en positiv effekt på besvär i den kroppsdel som tränats.

Svenska arbetsgivare ser ofta satsningar på hälsa som något som görs för att hålla medarbetarna nöjda. Man satsar på spridda aktiviteter, som bidrag till träningskort, på föreläsningar inom livsstilsområdet och på generella hälsokontroller. En arbetsgivare bör i stället se god hälsa som något strategiskt och nödvändigt för organisationens framgång. Detta innebär att ledningsgrupper måste engagera sig och driva ett målmedvetet arbete med ett långsiktigt perspektiv. Genom att integrera aktiviteter inom livsstil, arbetsmiljö och ledarskap med organisationens övriga verksamheter, når man goda effekter. I en sådan process är mellanchefen en nyckelaktör.

Positivt är att intresset för hälsa ökat bland svenska mellanchefer under de senaste åren. Fortfarande är dock många av dem tveksamma till sina egen förmåga att leda och vara föredömen inom området hälsa. Dessutom saknas ofta både kunskap och verktyg. Två svenska studier (utförda i kommuner) har bekräftat det som utländska vetenskapliga studier visat, nämligen att mellanchefen är en mycket viktig aktör för god hälsa på våra arbetsplatser.

Hälsofrämjande ledarskap kan öka frisktalen rejält. Detta visar en pilotstudie i Halmstad kommun, som genomfördes i tre steg:

1. Chefen för en hemtjänstenhet fick först lära sig hur hon själv skulle kunna öka sitt eget välmående och agera som förebild på arbetsplatsen. Verktyget och metoden för detta var en digital hälsoenkät (med frågor om livsstil och belastning), personlig feedback från datasystemet samt ett efterföljande coachande samtal.

2. Efter tre månader genomförde chefen motsvarande hälsosamtal med var och en av de anställda i gruppen, med en individuell hälsoplan som resultat.

3. Arbetet fortsatte i grupp och, efter totalt sex månader, togs en handlingsplan fram.

Gruppen ökade sitt frisktal under 18 månader (det vill säga andelen utan någon sjukdag de senaste 12 månaderna), från 11 procent till 32 procent samtidigt som flera förbättrade sin upplevda hälsa (36 procent) jämfört med de som försämrades (14 procent). Även de två kontrollgrupperna (från samma förvaltning) ökade sitt frisktal något, dock i mindre omfattning, samtidigt som den upplevda hälsan här försämrades betydligt.

I den andra studien, utförd i Botkyrka kommun, gav insatser för livsstil och arbetsmiljö tydliga synergieffekter vilka resulterade i minskad sjukfrånvaro. I studien, som utvärderades av Arbetslivsinstitutet 2005, bedrevs hälsoarbetet i gruppform under ledning av chefer och hälsoinspiratörer. Inledningsvis arbetade man med livsstilsaktiviteter, som medförde att de anställda, på ett mer aktivt sätt än vid tidigare satsningar, deltog i åtgärder för bättre arbetsmiljö. När studien inleddes var sjukfrånvaron lika hög i den aktiva gruppen som i en kontrollgrupp. Efter två år var sjukfrånvaron hälften så stor i gruppen där chefer och hälsoinspiratörer agerade, jämfört med i kontrollgruppen.

Vår bedömning är att möjligheten för en bättre hälsosituation på arbetsplatser ökar, om man integrerar åtgärder för arbetsmiljö och motion. Helst bör detta göras inom ramen för en och samma kultur, där man sätter värde på och bidrar till de anställdas hälsa och välbefinnande. Det förutsätter dock att personer i ledningen själva agerar hälsosamt, att man skapar och implementerar en handlingsplan för bättre hälsa och arbetsmiljö samt avsätter tillräckliga resurser.

Rent praktiskt kan processen inledas med att chefer får stöd i att hitta egen balans mellan livsstil och arbetsrelaterad belastning. De kan då, med större tyngd, föra över kunskap till enskilda medarbetare i samband med ett hälsosamtal. Processen går därefter vidare i gruppen med en successiv breddning av fokus mot arbetsmiljöfaktorer. Denna breddning kan dels förväntas minska arbetsrelaterade belastningar men också bidra till en positiv utveckling av medarbetarnas livsstil. En stor europeisk studie visar att god arbetsmiljö är en bidragande förutsättning för att medarbetarna skall ha en god fysisk aktivitetsnivå på fritiden. Detta ökar ytterligare sannolikheten för att välbefinnande och hälsa förbättras.

Vi anser att det nu är dags för svenska arbetsgivare att ta upp motion som ett strategiskt verktyg för bättre hälsa och ett effektivare arbetsliv i Sverige.

Erland Colliander

medicine doktor och idrottsläkare

sedan 15 år vd för hälsostrategiföretaget Proformia Hälsa AB

Carl Johan Sundberg

professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet

tidigare ordförande i Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin samt en av författarna till boken "Hälsa på recept"

Erland Colliander och Carl Johan Sundberg Foto: Privat

Annons
X
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

Erland Colliander och Carl Johan Sundberg

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X