Annons
X
Annons
X

Med begränsade resurser måste vi prioritera

OP-ED

Slutrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) är nu publicerad och berättar för oss att det kommer att kosta upp till 4 procent av BNP år 2030, 6 procent år 2050 och 11 procent år 2100 att begränsa CO₂ till 2°C-gränsen. Detta under förutsättning att ”alla världens länder påbörjar begränsningarna omedelbart, att koldioxidpriset är enhetligt över hela jorden och att alla nyckelteknologier finns tillgängliga”. De orimligt höga kostnader för nuvarande åtgärder som IPCC rapporterar gäller alltså bara under bästa tänkbara förutsättningar. Utan uppfyllelse av dessa otroligt optimistiska antaganden kommer kostnaderna ytterligare att rusa i höjden.

Om vi inte gör någonting alls kommer kostnaderna för de skador som orsakas av klimatförändringarna att stanna vid mindre än 2 procent av BNP ungefär år 2070, medan kostnaden för att göra någonting troligen kommer att vara högre än 6 procent av BNP vid samma tid enligt IPCC:s rapport. Nuvarande föråldrade klimatpolitik orsakar alltså mer skada än vad själva klimatförändringarna gör.

Det är därför vi behöver klokare politik. I stället för att subventionera dagens ineffektiva gröna teknik för att bekämpa klimatförändringen bör vi göra om och göra rätt, koncentrera oss på de största miljöproblemen samtidigt som vi forskar fram förnybara energikällor som kan konkurrera med fossila bränslen och därmed lösa klimatförändringen.

Annons
X

Vårt största miljöproblem är inte den globala uppvärmningen, även om den får lejonparten av alla rubriker och står för många av de domedagsprofetior om miljön vi matas med. Det största problemet utgörs i själva verket av luftföroreningar. I dagsläget använder en tredjedel av världen – 2,9 miljarder människor – öppen eld gjord på kvistar och kodynga för att laga mat och hålla värmen, vilket avger dödliga avgaser.

Världshälsoorganisationen uppskattar att luftförorening inomhus dödade 4,3 miljoner människor år 2012. Luftförorening inomhus leder till stroke, hjärtsjukdomar och cancer. Tråkigt nog drabbar det kvinnor och barn i oproportionellt hög grad. Medräknat det lägre dödstalet för luftföroreningar utomhus orsakas var åttonde dödsfall i världen av luftföroreningar.

Jämför dessa siffror med den globala uppvärmningen. Den färska rapporten från FN:s klimatpanel fastslår att ”för närvarande är den globala bördan från ohälsa orsakad av klimatförändringar relativt liten jämfört med inverkan av andra faktorer”. Den globala uppvärmningen är ett verkligt problem men hotet är inte akut. Med detta sagt, uppskattningar från Världshälsoorganisationen och andra visar att mellan 40 och 200 gånger fler människor dukar under som en följd av luftföroreningar.

Med begränsade resurser måste vi prioritera. Människor i fattigare länder ser hellre att deras barn inte behöver lida av undernäring eller dö av lätt botade sjukdomar än att oroa sig för miljön. Efterhand som de blir rikare, kommer de i första hand koncentrera sig på storskaliga dödshot som luftföroreningar. Rika utvecklingsländer som Chile och Mexico bekämpar nu sina luftföroreningar.

Ineffektiva och dyrbara förnybara energikällor är ett dåligt sätt att hjälpa till. Trots 60 miljarder dollar i subventioner får världen mindre än en procent av sin energi från vind- och solkraft. Inte ens de mest optimistiska förutser en ökning till mer än 3,5 procent år 2035 – praktiskt taget ingenting.

På kort sikt borde vi koncentrera våra ansträngningar på beprövade, effektiva insatser. På bara lite mer än tre decennier har Kina lyft 680 miljoner människor ur fattigdom – fler än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. De lyckades, inte tack vare solfångare, vindkraftverk eller LED-lampor, utan tack vare en dramatisk ökning av tillgång till modern energi, mestadels i form av billigt men förorenande kol.

På lång sikt behöver vi utveckla billigare och effektivare förnybara energikällor. Vi kan åstadkomma detta genom att investera betydligt mer resurser i forskning för att ta fram nästa generation grön energi. Om vi till slut kan göra grön teknik billigare än fossila bränslen kommer alla att byta.

En sådan kombinerad strategi medför både låga kostnader och stora fördelar. På sikt kommer den att leda till dramatiskt sänkta koldioxidutsläpp samtidigt som den redan i dag kan förse miljarder fattiga med den energi de behöver för att ta sig ur fattigdom och misär.

Översättning: Tomas Tilver

Bjørn Lomborg är chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School. ea@lomborg.com

Björn Lomborg

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X