Sinnesro

– Det är fantastiskt att pelargonerna fortfarande blommar, det märks att det varit en varm höst, säger den brittiska journalisten och författaren Sally Brampton på Sverigebesök för att lansera sin självbiografiska bok Att nudda botten.

Hon är ett, i ordets rätta bemärkelse, levande exempel på trädgårdens läkande kraft. Efter fyra års kamp mot depression, inklusive två självmordsförsök och ett parallellt insjuknande i alkoholism, var trädgårdsarbete en av de metoder som till sist hjälpte henne att bli frisk.

– Det är fantastisk terapi. När jag arbetar i trädgården är det allt jag tänker på. Jag kan gå ut för att trimma något i fem minuter och vips har det gått tre–fyra timmar.

Sallys insjuknande sammanföll med en skilsmässa och hon var den som lämnade den gemensamma bostaden och trädgården som tagit henne tio år att skapa. Under de värsta sjukdomsperioderna låg hon på sjukhus eller isolerade sig hemma, men de gånger hon tog sig utanför dörrarna återvände hon alltid till lägenheten med en ny krukväxt. När hon till sist fann en ny bostad med en lovande trädgård under ett virrvarr av ogräs och björnbärssnår sattes jasminen från en av dessa krukor genast i jorden.

– Att plantera något är att hoppas på framtiden. Naturen är generös på ett sätt som människor inte alltid är, du kan lägga en halvtimme på att plantera några lökar som blir en fantastisk uppvisning av vårblommor. För en väldigt liten investering får du en stor present tillbaka.

Bland de trädgårdsälskande britterna är trädgårdsterapi ett utbrett fenomen. Det finns flera ideella föreningar som driver gröna gym och eko-terapi i parker över hela Storbritannien, ofta gratis. Läkare har även börjat ordinera volontärarbete i dessa trädgårdar. En av förespråkarna är Donald Norfolk, läkare och författare, som menar att vi borde använda trädgården mer för att förebygga sjukdomar. Där saktar vi ner och slappnar av. Det viktigaste du ska ha i din trädgård är en bra plats där du kan sitta och bara lyssna och titta, på fåglarna, på växterna och upp på himlen, tipsar han.

Trädgårdsterapi har även i Sverige blivit en etablerad behandling av stressrelaterad ohälsa. Först ut var Alnarps rehabiliteringsträdgård som drivits av Sveriges lantbruksuniversitet sedan 2001. Störst rehabiliteringsverksamhet har Gröna Rehab i Göteborg som erbjuder Västra Götalandsregionens 52 000 anställda rehabilitering och förebyggande friskvårdsarbete i Botaniska trädgårdens regi.

– Det är ju bättre att stoppa ohälsan i tid än att låta den utvecklas till stressrelaterade sjukdomar, säger Eva-Lena Larsson, biolog och projektledare för Gröna Rehab, som nu blivit en permanent verksamhet.

Arbetet följer årstidernas växlingar och nu till vintern väntar beskärning av fruktträd, stensättning och röjningsarbete med att rensa och elda sly.

– Vi försöker vara ute halva tiden, även på vintern eftersom vi behöver dagsljus och frisk luft, också när det är dåligt väder. Ofta känns vädret sämre när man är inne och tittar ut, än när man väl har tagit på sig kläderna och klivit utanför dörren.

Humanekologen Ebba Lisberg Jensen konstaterar att sunt förnuft säger oss att det är nyttigt att vara ute i naturen. Hon har varit koordinator för det nyligen avslutade forskningsprogrammet Minna, Mångfald i närnatur, och bland annat gjort en forskningsöversikt om hälsoeffekterna av utevistelse.

– Vi anar att vi mår bättre av att vara ute, men det är lite svårt att bevisa. Men kanske måste man inte bevisa allt till varje pris – många hade förstått att det inte var hälsosamt att röka innan det var vetenskapligt bevisat.