Förra veckan kom jag tillbaka från Argentina. Efter denna resa har begreppet höjdarviner fått en helt ny innebörd. Ingen annanstans i världen odlas druvor på så hög höjd. Rekordet har bodegan Colomé i Salta där toppvingården, i ordets rätta bemärkelse, ligger på 3111 meter över havet.

I hela världen ger sig nu allt fler vinproducenter upp på höga höjder för att hitta nya platser för sina druvor. Det beror inte på att utrymmet tagit slut på lägre nivå, utan det handlar om klimat och kvalitet för druvorna. På högre höjder är vindarna friskare, dagarna inte så heta och nätterna betydligt svalare. Jag kan lova att flera producenter i framtiden med stolthet anger altituden för vingårdarna på framsidesetiketten likt ett varumärke.

På många håll i världen handlar allt detta om den globala uppvärmningen. Det blir helt enkelt för hett nere i dalarna. I stället för att byta till mer värmetåliga druvor tar man sig upp på höjderna, där inte bara nätterna är svalare utan också jordmånen lite kargare, vilket båda är faktorer som ger kvalitetsdruvor och det är ju den absolut viktigaste faktorn för att göra bra vin.

I Argentina har de båda storproducenterna Finca Flichman och Catena Zapata experimenterat flitigt med vinodling på olika höjd. Erfarenheterna visar att samma druva ger olika vinkaraktär beroende på höjdnivå, även om jordmånen är mer eller mindre densamma. Vin på druvor från högre höjd ger friskare, mer aromatiska och blommiga viner. Både när det gäller rött och vitt vin. Ett par viner från Finca Flichman består av en blandning av druvor från olika höjd. Vilket nogsamt anges på etiketten.

Terrazas de los Andes i Argentina bygger hela sitt vinkoncept på att olika druvor odlas på olika höjdnivå. Deras vin med högst altitud är den vita nationaldruvan torrontes. Den odlas 1800 meter över havet, därefter följer chardonnay på 1200 meter och den röda nationaldruvan malbec med 1100 meter över havet.

I Argentina är naturligtvis vingårdarnas höjd över havet imponerande. Men fortsätter den globala uppvärmningen så kommer även de europeiska odlarna att få ge sig upp mot betydligt högre höjder. I italienska Sydtyrolen har vingårdarna redan börjat klättra allt högre upp mot Dolomiternas toppar. Snart kanske nivån på Europas högst belägna vinodling, Visperterminen i Schweiz på 1150 meter över havet, blir vardagsmat.

En annan fördel med nya vingårdar uppe i bergen är att marken ofta är helt jungfrulig. Aldrig odlad, aldrig bebyggd. Det gör att det finns en ren jordmån från början vilket underlättar ekologisk odling.

Vinrebellen Randall Grahm i Kalifornien har insett detta och lanserar ett helt nytt vinprojekt på hög höjd i Santa Cruz Mountains. Hans idé är att skapa vingårdar med druvstockar som vuxit fram ur druvkärnor. Allt för att ge viner med en mer ursprunglig karaktär. Många skrattar åt Randall Grahm. Men han har haft rätt förr.

Kanske är det till och med så att höghöjdsviner ger bättre effekt åt vinets förmåga att skydda mot hjärt-kärlsjukdomar. Det påstår åtminstone en engelsk forskare.

Höjdarviner blir måhända inte bara godare utan också framtidens hälsokost.