Det är ingen hejd på vad en glögg kan smaka. Denna jul kan du bjuda dina gäster på en variant med smak av peppar och chili. Eller varför inte locka med en het lakritsglögg?

Varje år slår uppfinningsrika glöggfabrikanter knut på sig själva för att hitta på nya smaker. Sedan glöggtillverkningen släpptes fri 1996 är det många som vill klå den suveräna rikslikaren Blossa vinglögg. Det är lätt att förstå, när man vet att glögg omsätter mer än en kvarts miljard varje år.

Glöggmarknaden är intressant eftersom den är byggd på traditioner kring en enda smak: Vin & spritcentralens vinglögg. Innan tillverkningsmonopolen försvann fanns det bara denna glögg och den var riktigt bra. Det sägs nämligen att det inte snålades med kvaliteten på basvinet. I generationer har vi svenskar lärt oss att det är så en glögg ska dofta och smaka. Receptet har sedan förts vidare till Blossa som blev det nya varumärket när monopolet försvann.

Ursprunget är de populära vinglöggarna som såldes i stora mängder mot slutet av 1800-talet. Varje vinhandlare med självaktning hade sin egen glögg med smak av olika julkryddor. Vin & sprit lär ha tagit sitt recept från Grönstedt & co, som de kom över när alkoholtillverkningen förstatligades.

Glöggens ursprung är dock äldre än så. Redan på medeltiden var det populärt att värma vin uppblandat med diverse hälsobringande örter och kryddor. Under tidigt 1800-tal blev det populärt att göra sin egen glögg. Då handlade det ofta om att bränna av den med en rejäl dos sprit, helst konjak. En annan variant var att hetta upp spriten i en panna med ett halster över. På halstret ställdes en sockertopp som smälte av lågorna från spriten. Sött och hett.

I dag när marknaden åter är fri satsar producenterna antingen på att efterlikna Blossareceptet eller hitta på nya smaker. 1997 dök det upp trettiofem sorters glögg. Bland dem fanns Lucia, en föregångare med sin chokladsmak. I år finns det flera glöggsorter med smak av choklad, bland annat tillsammans med mocka och cognac.

Det mesta av spritförstärkt glögg har provats under åren – cognac, whisky, rom och calvados. Kaffetrenden har i år tagits upp av Blossa årgångsglögg, där en smak av arabicakaffe ger stuns åt upplevelsen. Blossa årgångsglögg har tidigare lanserat smaker av citrusfrukt och skogsbär med framgång. Grythyttans skogsglögg är en trotjänare med sin unika doft av lingon och enbär och Dufvenkrooks original har utvecklats till Blossakonkurrent med sin klassiska smak.

Under senare år har de annorlunda smakerna fått fler och fler anhängare. Den unga generationen har inte längre samma känsla för den traditionella vinglöggssmaken från monopoltiden.

För oss som varje år provar igenom julens alla kommande glöggnyheter är det inte lätt. Det finns två skolor: De som tycker att allt som fjärmar sig för mycket från klassisk Blossa är fel och de som tycker att glögg kan få ha lite nya smaker. Jag tillhör den senare falangen. Dock med tillägget att det måste smaka gott, trots allt. Vissa nyheter har en tydlig bismak av billigt rödtjut. Allt går inte att dölja med socker och kryddor.

Med vissa rysningar kan jag fortfarande återkalla minnet av en vaniljvariant och en med saffranssmak. Vanilj och saffran som kan vara så gott.

LÄS MER: Vintipset: Sju tillfälliga vinternyheter