Vanligaste druvan en okänd bekant

VINODLING Allt är inte som man tror. Och som man frågar får man svar. Det visar sig när man börjar tala om världens vanligaste druva. Mikael Mölstad reder ut svaret.

Foto: Colourbox

Vilken är världens vanligaste druva? Efter att jag skrev om ovanliga druvor för ett par veckor sedan har flera läsare ställt just denna fråga. Jag kan avslöja att det finns ett svar.

Nästan samma fråga ställdes till mig före lite mer än ett år sedan. Det var redaktionen på På Spåret i Göteborg som ringde. De ville att jag i princip skulle bekräfta att cabernet sauvignon är världens mest odlade blå druva.

LÄS MER: Druvan som ska göra svenskt vin till succé

Jag kollade på en sajt med officiell odlingsstatistik och kunde snabbt konstatera: Uppgifter om druvodling är ytterligt osäkra. Mest beroende på att statistiken i de flesta länder utanför Europa och Amerika inte anger druvsorter.

Mitt svar blev alltså att det hela är högst oklart. Och som bekant ska man inte ha oklara svar i frågesportprogram – kanske räddade jag dem från en slamkrypare? Minns jag rätt kom frågan i stället att handla om huruvida man kan göra vitt vin av blå druvor. (Och det kan man – till exempel champagne.)

Vill man ta reda på vilka druvor som är de mest odlade i världen är det bra att titta på arealen. Då står det klart att en europeisk druva ligger bra till eftersom Europa står för nästan 60 procent av all vinodling. Å andra sidan har Asien redan mer än 20 procent och arealen växer enormt i Kina och Indien.

Totalt sett finns det 7,6 miljoner hektar vinodling i världen. Det låter måhända mycket men för att ta till ett populärvetenskapligt trick: Den ytan motsvarar södra Sverige från Skåne upp till och med Östergötland och Västergötland.

Ointressant? Nej det tycker jag inte. Det är lika kul att veta som att all världens befolkning skulle få plats i Medelpad med en kvadratmeter var.

LÄS MER: Korköppningen som gick fel – i livetv

Vid min vidare amatörforskning efter världens mest odlade druva stötte jag på en journalist i Chicago, Patrick Fegan. Han konstaterar efter flera års jakt på denna sanning att det är klurigt.

Det finns druvor som odlas i enorma mängder på olika håll i Mellanöstern. Men knappast för att jäsa till vin i ett muslimskt land. Här handlar det om matdruvor – det vill säga russin och druvor man äter färska. I Turkiet, världens fjärde största land för druvodling, har man dålig koll på vilka druvor som blir till mat och vilka som blir till vin.

Patrick Fegan formulerade om frågan: Vilken är världens mest odlade druva som också används för att göra vin?

Då började svaret klarna. Det handlar om druvan kishmish, även känd som wu he hei, cekirdecsis, sultanina och flera andra namn. I vår västliga vinvärld känner vi den som thompson seedless. Vi pratar alltså om världens vanligaste russindruva som odlas på 350000 hektar. Men faktiskt görs också mycket vin av den i USA – kanske inte det bästa vinet, men ändå vin. Druvan härstammar från Mellanöstern. Där vet vi att den odlas både för mat och vin – alla är ju inte muslimer.

Tvåan bland mest odlade vindruvor är spanska airén med lite över 300000 hektar. En obekant druva för de flesta som inte sett vinfälten på det enorma La Mancha. Airén ger bulkvin och en stor mängd druvdestillat. När Patrick Fegan räknade vidare fann han att cabernet sauvignon och merlot hamnar på delad tredje plats. Dessa följs sedan av grenache och tempranillo och först därefter kommer kändisdruvan chardonnay.

Visst finns det mycket kul att fundera på när man slår upp ett glas vin? Och nästa gång du tuggar på några Sun Maid-russin kan du ju fråga omgivningen vilken som är världens mest odlade druva. Nu kan du ju svaret.


LÄS MER: Korka om istället för upp

LÄS MER: Hur mycket alkohol ska vin innehålla?



Jo man har ju trott att   carbanet  sauvignon är den överlägset mest...

regx

Fler kommentarer 5

7 goda höstnyheter

Barbaresco 2008
179 kr, Piemonte, Italien, 90129, Rött stramt & nyanserat
Betyg 6
Nebbiolovin med mörk mogen frukt och toner av skog och svamp. Härlig eftersmak. Passar bra till en örtkryddad lammgryta.
Simon Egri Bikavér 2009
79 kr, Eger, Ungern, 94024, Rött kryddigt & mustigt
Betyg 5
Tjurblodet från Eger är tillbaka packad med svarta vinbär och toner av cigarr och lakrits med spännande kryddig eftersmak.
Encontro 2010
87 kr, Bairrada, Portugal, 98001, Rött fruktigt & smakrikt
Betyg 5
Modern portugis med mörk bärig kryddig frukt, mjukt pepprig och rik eftersmak. Bäst till höstens kryddiga viltstekar.
Lucas & Lewellen 2010
89 kr, Kalifornien, USA, 92038, Rött kryddigt & mustigt
Betyg 5
Santa Barbara-pinot med kryddblommig skogsfrukt och rik stram bärig ekton. Bäst till smakrika höstgrytor med svamp.
Chablis Premier Cru Mont de Milieu 2010
175 kr, Frankrike, 90626, Vitt torrt friskt & fruktigt
Betyg6
Härligt chablisvin med citrus, äpplen och mineral inramat av stram kryddig syra. Perfekt till höstens bästa skaldjur.
Bulgarian Chardonnay 2011
67 kr, Trakien, Bulgarien, 94620, Vitt torrt Fylligt & Smakrikt
Betyg 5
Billigt förvisso men ändå med god klass om du gillar ett smörig delvis fatjäst vin med rik kryddig äpplighet och ekig syra.
A Coroa Godello 2011
88 kr, Valdeorras, Spanien, 93006, Vitt torrt friskt & fruktigt
Betyg 5
Mjukt citrusfruktig doft med persikotoner parat med rik lite söt fruktsmak och stram mineralsyra.
Gott till pilgrimsmusslor.

Visa mer fakta
Visa kommentarer (5 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter Mat & Vin

David Lagercrantz om ESC-festivalen

”Som en fortsättning på kalla kriget”

Författaren bakom Zlatans succébok om Eurovision och politiken.

John le Carré: Jag var aldrig någon spion

En myt

Drogs alltid åt fantasin – inte spioneri.

”Låt det tröttsamma
jaget abdikera”

Krönika

Nu är ordet nästan norm.

”Argaste gubben
i hela rockhistorien”

Kultursvep

Kritikerna älskar filmen.

Sara Danius. Bildspel

”Tredjedel kvinnor – bättre än styrelser”

Söndagsintervju

Sara Danius om Akademien.

Tala Madani. Bildspel

Hon hamnade mitt
i barnporrsdebatten

Reportage

SvD träffar konstnären Tala Madani.

Quiz

Hur inleds romanen The Great Gatsby?

Slutraderna är ofta citerade. Testa dig själv.

Stockholmsnatt

”Hur ska jag få plats med mina stövlar?”

En kulturkrock i vardagen.

Finlands Krista Siegfrieds kysser en av sina dansare. Webb-tv

Finska kyssen som väcker debatt

”Vissa länder är mer toleranta”

Recensioner