I Sverige lanseras mjölk som ”naturens egen sportdryck”. I USA och flera andra länder är det en status som tillmäts kokosvatten. Kokosvatten, som i första hand tappas från färska, gröna kokosnötter, har länge varit en självklar törstsläckare i kokosodlande områden.

De senaste åren har det kalorifattiga vattnet, med påstått naturligt vätskebalanserande egenskaper, gjort succé på flaska. Sedan 2005 har försäljningen i USA fördubblats årligen. Skådespelare och artister med hälsoprofil hör till storkonsumenterna. Madonna har till och med gått in som delägare i Vita coco, det största märket på marknaden. Men svenska livsmedelsverket ställer sig tveksamma till hälsopåståendena.

Ifjol omsatte Vita coco, som har ett distributionsavtal med Dr Pepper/Snapple, omkring 700 miljoner kronor. Coca-Cola och Pepsi har köpt upp andra kokosvattenmärken. En faktor för den amerikanska dryckesindustrins intresse är myndigheternas hårda attityd mot söt läsk i USA. I New York vill till exempel stadsledningen förbjuda servering av läsk i större enheter än 4,7 deciliter på biografer, restauranger och kaféer.

Europa hakar på. Hippa Berlin-hotellet Michelberger gör eget kokosvatten under varunamnet Fountain of youth. I Sverige saluför bland andra Paulúns kokosvatten. Hälsoargumentet används flitigt också för andra kokosvaror som mjöl och kallpressad olja. Inom raw food och antikolhydratdieter som LCHF är kokos en högt värderad råvara. Proteinrik, kolhydratfattig och med en fettkonstitution som är rätt i tiden.

–Det som pågår nu är inget mindre än en ”kokosrevolution”, säger Vinay Chand.

Chand är en Londonbaserad utvecklingskonsult med 35 års erfarenhet av förädling och marknadsföring av kokosbaserade produkter. 2011 ledde han en studie av hur kokosnötsproduktionen i Stillahavsregionen ska kunna bli mer lönsam för odlarna, finansierad av EU-kommissionen.

–Mitt mål är att höja priset på råvaran. Helst till det dubbla, så att ingen nöt säljs för mindre än 20 cent. Men det är inget man bara gör, det är något marknaden reglerar genom efterfrågan. Och marknaden kommer att fixa det. I Thailand och Sri Lanka har det redan hänt. Där går det inte att få tag på billiga kokosnötter längre, säger Vinay Chand.

Den största delen av världens kokos går till produktion av olja, som pressas ur köttet från den mogna, bruna nöten. Oljan, som är exceptionellt värmetålig, används både för matlagning och i hudvårdsprodukter. Men att bara sälja kokos till oljeproduktion ger dålig förtjänst. När även kokosvattnet förädlas kan en kokosnöt ge odlaren nästan dubbelt så mycket, enligt Vinay Chand.

Både kallpressad kokosolja och kokosmjöl är idag dyrt, jämfört med motsvarande produkter av andra råvaror. Men med ökad efterfrågan menar Vinay Chand att även lägre priser i konsumentled är att vänta.

–Än så länge säljs mycket små kvantiteter av kokosmjöl och jungfrukokosnötsolja. När produktionen ökar krymper marginalerna i förädlingsledet. Jag kan tänka mig att butikspriserna kommer falla till en fjärdedel av dagens när det gäller kokosmjöl, till exempel. Det kommer vara dyrare än vetemjöl, men inte så väldigt mycket dyrare, fortsätter Chand.

I kölvattnet av hälsotrenden har den rena kokossmaken har gjort comeback. ”Baka trendigt med kokos”, skanderade omslaget till tidningen Baka i våras. Cloetta och OLW smaksätter godis och snacks med kokos. Häagen-Dazs lanserade nyligen en kokos- och ananasglass. Om Vinay Chand får som han vill tar det inte slut där. Han har fler produkter i sikte.

–Det jag rekommenderar EU-kommissionen i min studie är att starta pilotanläggningar för produktion av frystorkad kokos, för glass- och yoghurtmixer. I framtiden är jag övertygad om att vi kommer att få se mycket mer kokosglass och kokosyoghurt.


Populära quizar om mat

Gör Edward Bloms quiz om snabbmat

Hur många kalorier innehåller en banan?

Hur mycket vet du om snabbmatskedjorna?