Spritmuseums flytt till Djurgården har gett dem ett fantastiskt läge med utsikt över småbåtshamnen vid kajen mellan Vasamuseet och Gröna Lund. Som en självklar utveckling av konceptet öppnades Spritmuseum Restaurangen. Förväntningarna är höga. Vi får dock stå och stampa vid ingången innan någon tar notis. Tre i personalen, halvfullt med gäster – men ingen tar ansvar. Två hänvisar vidare, först den tredje tar sig an oss – efter att ha tappat upp ett par öl. Alfonsrepliken ”Jag ska bara” följer hela besöket.

Den här kvällen är det sol och då får man sommartid sitta ute. Vi kikar dock in i restaurangen och konstaterar att den ser ut som en typisk museiservering, opersonlig och med långbord.

Just mixen mellan restaurang och brickställe förvirrar. Vi beställer och betalar vid disken och får med oss drycken tillbaka. Men maten serveras vid bordet. Även menyn är svårtydd. Det finns inga särskilda förrätter och vi får ingen uppfattning om vad som anses som huvudrätt. Det är bara att gissa – och att fråga. Men vi blir inte klokare av svaren.

Den alkoholfria drinken Driver’s choice med distinkt smak av ingefära och mynta får oss på något bättre humör.

Tyvärr återvänder den bleka känslan med maten. Sommarsallad med confiterad majskyckling och krämig dressing har vissna salladsblad som på sina håll är bruna. Vore det inte för parmesanflarnen skulle rätten inte smaka någonting. Gazpacho med pata negra brukar vara en favorit men saknar bett. Torsken från kolgrillen är en rejält portion. Tyvärr är fisken torr och högen med hackat ägg är mer som äggröra. Sparrisen är dock perfekt och vi gläds åt den generösa klicken pepparrot.

Desserterna får oss åter på banan. Den krämiga och smaktäta chokladfondanten med hemgjord sorbet av bär är måltidens stora behållning liksom den nyslungade gräddglassen med jordgubbar.

Myset infinner sig när skymningen faller, glasväggarna skjuts upp och lyktorna tänds. Då är uteserveringen ett skönt stockholmshäng. Vi kan inte hjälpa att jämföra med konstmuseet Sven Harrys restaurang i Vasaparken som förvaltat sitt läge och gjort allt rätt. På Spritmuseum Restaurangen har man inte bestämt sig för vad man vill vara. Frågar ni oss tycker vi att man ska satsa – på bra mat, bordsservering och personal som tar hand om gästerna. Platsen förtjänar det.