Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN
Alla har vi väl hört historier från tryckkokarens barndom på 1950-talet om grytor som exploderade och ärtsoppa som yrde runt köket. Sedan dess har tryckkokaren hamnat allt längre ut i kylan, i takt med att vi har sökt enkla måltidslösningar.
Men nu är det dags att ta den till heders igen. För den som vill äta miljösmart är den ett klipp, liksom för den som bara vill underlätta matlagningen. En köttgryta med de prisvärda framdelsdetaljerna behöver ett par timmar på sig om man kokar på konventionellt sätt, med en tryckkokare blir köttet mört på en halvtimme. Ärter och bönor blir färdiga på mindre än en timme, och de behöver inte blötläggas först, råris kokar på 20 minuter och dinkel på 10.
Matkommunikatören Herman Rasmuson, som har bidragit med recept till boken Tryckkoka maten, föll för tryckkokaren när han blev hembjuden till en kompis som skulle göra boeuf bourguignon på högrev.
– Jag har alltid tyckt att grytor ska stå och puttra i timmar och att de gärna ska stå i kylskåpet ett par dagar för att de ska få rätt smak, berättar han. Så jag var ganska skeptisk när min kompis inte ens hade börjat laga maten när jag kom. Men han brynte köttet och tillsatte alla ingredienser i tryckkokaren och satte på locket. 20 minuter senare öppnade vi och det var precis färdigt med en fantastisk, komprimerad smak. Jag blev helt såld.
Dagens tryckkokare är långt från de väsande monster som våra mammor eller mormödrar tampades med. De är stabila och enkla med pålitliga backventiler. Modellerna är förstås olika, men många är konstruerade så att de piper och släpper ut ånga om värmen blir för hög och då är det bara att sänka värmen. Koktiden kan vara uppåt 70 procent kortare, något som naturligtvis sparar energi.
Årets köttkock 2009, Fredrik Andersson från Råda säteri i Mölnlycke, använde tryckkokare i tävlingen och han jobbar även med den i sitt eget kök.
– Vi använder den också när vi har matlagningskurser, berättar han. Tryckkokaren är ett sätt att förenkla vardagen. Folk tycker om långkok men tycker att det tar för lång tid. Och har man småbarn kanske man inte gärna vill ha en het kastrull på spisen i tre timmar.
Smaken blir precis lika mustig som när man tillagar på vanligt sätt, menar Fredrik Andersson. Locket är ju stängt så att alla dofter och aromer stannar kvar i grytan.
Recept som klarar trycket
Bondsoppa med chorizo
En prisvärd, smakrik och robust soppa som görs i tryckkokare. Läs hela receptet.
Rödbetor med fetaostkräm och pumpafrön
Rödbetor i tryckkokare. Superenkelt och gott. Förläng koktiden om du använder vanlig kastrull. Läs hela receptet.
Bruna bönor med fläsk
När man kokar bönor i tryckkokaren behöver de inte blötläggas först. Läs hela receptet.
Ossobuco
Ossobuco på svenska i tryckkokare. En klassiker som gjord för tryckkokning. Läs hela receptet.
Paella med råris
Paella med råris i tryckkokare. Rätten blir ännu smakrikare om man lägger i en chorizo och en kabanoss skurna i cm-tjocka skivor. Läs hela receptet.
Lammlägg
Lammlägg med ragu på vita bönor. Alla ingredienserna läggs samtidigt i tryckkokaren och hela rätten är färdig på mindre än en halvtimme. Läs hela receptet
Högrev med pepparrotssås
Högreven serveras med grönsaker som kokas för sig i tryckkokarens ångkorg. Den placeras i kokaren sedan högreven kokat i 10 minuter. Det går bra att använda pepparrot på tub till såsen. Läs hela receptet.
Osso buco med apelsinsås
Här kokas kött och grönsaker samtidigt i tryckkokaren och alltsammans blir färdigt på 20 minuter. Den som vill ha lite mer drag i grytan tillsätter sambal oelek, som annars kan uteslutas. Har man inget vitt vin tillsätter man ytterligare 1 dl vatten istället. Läs hela receptet.
Snabba musselsoppan
Kött, bönor, rotsaker och andra långkok är förstås de maträtter som passar bäst i tryckkokare. Fisk och skaldjur, där man vill ha mer koll på tillagningen är mindre lämpade. Men till en soppa med blåmusslor använder ändå Herman Rasmuson tryckkokaren. Läs hela receptet







