Nära tusen kronor kilot, så mycket kostar det exklusiva tryffelsaltet som tronar i små vackra genomskinliga plastpåsar i delikatessbutikens monter. Vem hade för några år sedan kunnat föreställa sig att salt, denna basvarornas basvara, skulle kunna rendera ett sådant pris?

Men faktum är att efter Mat- Tinas och andra tv-kockars strösslande med flingsalt i slutet av 1990-talet har saltvågen vällt in över Sverige. Saltet hämtas från Camargue, Chile eller Himalaya och det smaksätts med bland annat örter, rök, tryffel och havtorn.

Och trenden har satt sina spår även hos de stora saltföretagen. Falksalt har idag inte mindre än 20 sorters salt och lagom till säsongen har man lanserat fyra nya bbq-salter (barbecue). Även företaget bakom Jozo, Akzo Nobel, kom förra året med en serie smaksatta flingsalter, paketerade i vackra glasburkar och med en helt annan prislapp än det vanliga saltet.

Men samtidigt som salterna defilerar förbi på kökets röda matta, höjs allt fler varnande röster för att vi ska äta mindre salt – för hälsans skull. Vi äter dubbelt så mycket salt i dag jämfört med på 1970-talet och är bland de största saltkonsumenterna i Europa. Vår dagliga saltmängd på 10–12 gram skulle behöva halveras vilket motsvarar nästan en tesked.

Ja, vi har hört det förut, att vi ska vara försiktiga med saltet, men vad som nu har fått både EU och Livsmedelsverket i Sverige att höja rösten, är dels den ökade konsumtionen, dels att forskningen allt tydligare visat på saltets risker.

–I dag råder det ingen tvekan om att mer salt ger högre blodtryck och att det är en allvarlig riskfaktor för hjärtinfarkt och andra sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, säger Anette Jansson, dietist och chef för rådgivningsenheten på Livsmedelsverket.

Hjärtinfarkt, stroke och njurskador är de vanligaste dödsorsakerna i Europa. Kan man halvera saltet i maten bedöms antalet dödsfall i hjärtinfarkt att minska med hela 30 procent.

Men merparten av saltet i maten lägger vi inte i själva. Tre fjärdedelar av allt salt vi äter kommer från charkuterier, bröd, färdigmat, halvfabrikat och lunchrestauranger.

–Sedan 2005 har Livsmedelsverket uppdraget från EU att motivera livsmedelsproducenter och restaurangkockar att dra ner på saltet, men arbetet går trögt eftersom det inte är någon stor efterfrågan på mat med mindre salt i Sverige. Debatten om tillsatser i maten har tagit fokus från saltet, därför går det långsammare här än i andra EU-länder som exempelvis Finland och Storbritannien, säger Anette Jansson.

Vill man minska saltet är det bästa rådet att dra ner på halv- och helfärdig mat. Då kan vi utan dåligt samvete fortsätta att botanisera bland gourmetsalterna, tryggt förvissade om att det är plånboken snarare än hälsan som tar stryk.