Betyg: 5 av 6
Vet man inte om Sven-Harrys restaurang så är det inte lätt att hitta dit. Säger man ”guldhuset” i Vasaparken är det betydligt fler som noterat byggnaden. Sven-Harrys konsthall med tillhörande restaurang ligger på långsidan av Vasaparken, intill det nya Sabbatsbergsområdet. Trots att det kombinerade kaféet och krogen inte har många månader på nacken känns det redan som en självklar mötesplats i Vasastan.
Restaurangen, med takhöjd som ger rymd, är stilrent inredd i naturmaterial och en sober färgskala. Parkens årstidsskiftningar blir en levande kuliss bakom de stora glaspartier som vetter mot parken.
Många kommer hit för att ta ett glas vin och dela på en god charkuteritallrik. Men köket har så mycket mer att bjuda. Menyn har under startmånaderna visat på ambitioner som gränsar till en finkrog av rustikare slag. Vi ser dock en positiv tendens på den föränderliga menyn att rätterna landat på en mer rak och lagom nivå. Råvarorna följer – som sig bör – säsong. Den i portvin kokta kalvkinden är mör, mustig och trådig. Till serveras en potatisbakelse med tryffel, perfekt tillagade rotfrukter, spenat och en oxmärg vi möjligen kunde ha klarat oss utan. Rätten är höstigt fyllig och nästan övermåttan mättande.
Detsamma gäller côte de boeuf, som man måste vara två för att kunna beställa. Varför inte fyra, undrar vi, när den 700 gram tunga köttbiten landar mitt emellan oss. Köttet är mört, saftigt och gott men vi orkar bara hälften. Havsabborren är spänstig i köttet och vilar på ett mos av krabbkött, bondbönorna friskar upp den havssmakande rätten.
Personalen är avslappnad och lagom på. Frågor besvaras snabbt och vintipsen som vi följer funkar alldeles utmärkt.
Bland efterrätterna hittar vi franska ostar med tillbehör och välkomponerade sötsaker som kanelbakat höstäpple med gräddfilsglass och kardemummasmulor. En uppfriskande sorbet ger en fräsch och lagom avslutning på en mäktig måltid.
Det vilar något tidlöst och internationellt över Sven-Harrys. Känslan är att stället lika gärna skulle kunna ligga i en park i Köpenhamn, Amsterdam eller New York. Hit vill vi gå igen. Lite synd att de inte har öppet söndagskvällar – vi kan knappt tänka oss något trevligare än en söndagsmiddag här, i hjärtat av Vasaparken.








