Betyg: 4 av 6

Tranan är en 80-årig veteran i Stockholms krogliv. På sätt och vis känns det som att tiden har stått stilla i detta anrika ölkafé. Miljön är bistrobedagad och föga insmickrande. Små bord, kaklad bar och anspråkslösa rutiga dukar och stolar med duktigt insuttna skinndynor.

Här har Nils Ferlin skaldat på krognotors baksida och nere i den lätt changerade baren har legender som Tom Waits och Lloyd Cole hållit konserter. På 90-talet var Tranan popfreakarnas måste­ställe och stamgästerna är många.

Med så stolta traditioner står verksamheten på stadig grund. Det märks inte minst på den precis lagom närvarande servicen – vänligt, proffsigt och välkomnande. Menyn kan uppfattas som en smula arm. Men den är i många stycken klassisk och den smörstekta strömmingsflundran har funnits med sedan starten 1929.

Allt är generöst tilltaget. Bland förrätterna en utsökt råbiff på hela 150 gram, mättande som en huvudrätt. Även kantarelltoasten med sin sötsyrliga barolosås till är ett rikligt exempel där man nästan får leta brödbiten bland alla välstekta svampar.

Många anser att Tranans Biff Rydberg är stans bästa, till och med bättre än Prinsens. Om detta kan de inbitna tvista länge. Men här finns andra spännande rätter att upptäcka. Tranans anklår och fullständigt suveräna ankkorv, serverade med fluffig mandel­potatispuré och en försvinnande god chutney, är en höjdare.

Den snyggt grillade hälleflundran tillagas perfekt och kommer med en häftig karl­johanssås. Varning utfärdas dock till icke köttätare – i såsen är fläsktärningar iblandade och om detta står inget i menyn.

Några kryddexcesser ägnar sig inte Tranans kockar åt. Och kanske är det just här man kan känna en viss upplevelsetomhet: Det är klassiskt och gediget och väldigt gott, men de överraskande smakkollisionerna saknas. Efterrätterna håller bra klass, om än ej himmelsk. Crème brûléen är helt ok, lagom krämig utan att riktigt lyfta. Två sorters sorbet, vanilj och svarta vinbär, är läskande men aningen kompakta.

En plump i protokollet för toaletten. Trist att en krog med Tranans anor inte kan klottersanera sina bekvämlighetsinrättningar.