Unga soffliggare och överambitiösa, äldre löpare är två grupper som hamnar i fokus när världens hittills största hjärtkongress, The European Society of Cardiology, inleds på Stockholmsmässan i helgen.

Även om både dödligheten och insjuknandet i hjärtkärlsjukdomar minskat kraftigt i västvärlden på senare år finns det risk för att trenden vänder. Skälet är många ungas extremt stillasittande liv framför datorerna. Nya rön som presenteras på kongressen visar på tydliga samband mellan låg eller ingen fysisk aktivitet och tydliga begynnande förändringar av kärlen även hos mycket unga, 18–37 år gamla.

Studien som utförts av forskare vid Örebro universitet är liten, bara 37 deltagare, men det är den första som kunnat göra denna koppling redan hos så pass unga.

Graden av fysisk aktivitet mättes med en rörelsedetektor samtidigt som forskarna med hjälp av ultraljud kontrollerade halskärlens tjocklek. Ju mindre aktivitet desto tjockare kärl blev slutsatsen. Ökad fysisk aktivitet minskade alltså risken för förkalkningar av kärlen.

–Nu har vi svart på vitt på att stillasittande tidigt ökar risken för förtjockning av kärlen vilket i sin tur kan leda till infarkter och andra kärlsjukdomar. Stillasittandet är vid sidan av rökning den enskilt största orsaken till hjärt-kärlsjukdomar, säger Lena Jonasson, ordförande i Svensk kardiologisk förening.

Samtidigt presenteras också nya rön som visar att för mycket motion kan bli för påfrestande för hjärtat. Riskökningen gäller framför allt för maratonlöpare och andra långdistanslöpare som börjat springa i 30-årsåldern och nu är runt 60. Allt fler äldre deltar i sådana lopp.

Samstämmiga forskningsresultat från flera länder, däribland också Sverige, pekar på förhöjd risk för förmaksflimmer och andra hjärtrytmrubbningar i denna grupp. Nyligen avled två löpare i samband med Midnattloppet på Söder i Stockholm. I framtiden kan det därför bli aktuellt att hälsotesta medelålders och äldre deltagare inför dessa lopp.