Annons
X
Annons
X

”Måste åka till Nordkorea för att finna sån här propaganda”

Thailands återgång till demokrati har lagts på is medan militären och hovet befäster sin makt. Radiovågorna domineras av glättig propaganda medan kritiker slås ned. Vissa unga invånare vågar ändå höja rösten.

(uppdaterad)
Militären skyndar in mellan gulskjortor och rödskjortanhängare som drabbar samman. Protesterna under 2013-2014 ledde fram till att militären tog makten.

Militären skyndar in mellan gulskjortor och rödskjortanhängare som drabbar samman. Protesterna under 2013-2014 ledde fram till att militären tog makten. Foto: Jonas Gratzer

BANGKOK Högtalarna i Lumphiniparken i Bangkok sprakar till. Orkestermusik dränker aerobicspassens poplåtar. Samtliga besökare håller upp med vad de gör i ett par minuter. Att inte lystra till de dagliga spelningarna av nationalsången är straffbart med fängelse. Samma sak om du inte står upp då kungasången spelas innan biofilmen.

Du måste åka till Nordkorea för att finna en liknande propagandamaskin.

Juntaledaren Prayuth Chan-ochas egna alster ”För tillbaks leendet till Thailand” och ”För du är Thailand” kommer inte med straffsatser. Men de spelas obligatoriskt på radio och teve varje dag. Dagliga är också skolsamlingarna där elever tvingas recitera motton om att lyda auktoriteter för att försvara fosterlandet.

Annons
X

– Du måste åka till Nordkorea för att finna en liknande propagandamaskin, säger en akademiker som är rädd för att fängslas om han går ut med sitt namn.

Ultrarojalisterna menar att landet tillhör monarkin, inte befolkningen. Men allt fler har lärt sig tänka själva. Frågan är hur länge samhället kan styras med vapen.

Tvåårsdagen sedan Thailands senaste militärkupp, den 22 maj 1914, närmar sig. Återgången till demokrati känns längre bort än någonsin. General Prayuths sångrad ”vi ber om lite mer tid” känns talande. Parlamentsvalet har skjutits upp två gånger och lär tidigast äga rum i mitten av 2017.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Tiden dit är däremot långt ifrån något sång- och dansnummer. Konstitutionen håller på att skrivas om så att folkvalda ledare inte ska kunna utmana militären och hovet i framtiden. Benhårda metoder håller kritiker i schack. Studenter, professorer, skribenter och andra aktivister har ställts inför militärrättegångar, fängslats och satts i läger för ”attitydjustering”. Många har flytt landet.

    Studentaktivist Rangsiman Rome. Foto: Jonas Gratzer

    Rangsiman Rome och hans studentkamrater i organisationen New Democracy Movement (NDM) vägrar däremot att ge vika. Han visar bilder på sin mobiltelefon från årsdagen 2015. En soldat håller strupgrepp på honom och hans skjorta är uppriven.

    – Vi stod tysta framför nationalmuseum för att visa respekt för Thailand, det var allt, säger han. Då började de slå och arrestera oss. Vi försöker väcka folk, men det är inte lätt.

    Då började de slå och arrestera oss. Vi försöker väcka folk, men det är inte lätt.

    Rangsiman är juridikstudent på Bangkok-universitetet Thammasat. Sedan det grundades har Thammasat varit en fyrbåk för demokrati. 1976 sköt militären ihjäl dussintals studentdemonstranter inne på skolområdet.

    Men det senaste årtiondet är det framför allt aktivister från landets nordöstra region, Isan, som har tagit täten. Isanborna har gått från att vara ignorerade, till att bli en mäktig väljarkår, tillbaks till att ignoreras igen. Militären har konsekvent avsatt varje premiärminister de utsett. I gensvar har många marscherat till Bangkok och tagit fajten på gatan. Sedan den senaste kuppen har förbud mot folksamlingar däremot gjort gatuprotester omöjliga. Istället är det åter Thammasatstudenterna som sätter agendan.

    Ett av militärens utlovade mål till Thaifolket för att åter ge lycka är att ta bort den illegala gatumaten från Bangkoks gator. Foto: Jonas Gratzer

    Det har varit en katt-och-råtta lek med friheten som insats. När studentaktivisterna försökte anordna en picknick omringades området av stridsvagnar. Därefter förbjöd juntan all offentlig konsumtion av smörgåsar. Då beväpnade sig studenterna med mackor och samlades i en galleria.

    Planen var helt enkelt att äta smörgåsar inne i varuhuset, Det var en stor sak för polisen och militären.

    – Planen var helt enkelt att äta smörgåsar inne i varuhuset, säger Rangsiman. Det var en stor sak för polisen och militären. De sökte genom alla väskor och följde oss noggrant. En deltagare stod inte ut med behandlingen och satte sig med sin smörgås, boken 1984 och spelade marseljäsen på sin telefon.

    Videobilder visar hur den unga mannen släpas ut av civilklädda män och får ett par slag i huvudet. George Orwells 1984, liksom en protestgest från filmen Hunger Games har också förbjudits av juntan.

    – Det är komiskt men skrämmande, säger Rangsiman. Allt eftersom vi arresteras tvingas rörelsen byta förgrundsfigurer.

    Sedan den förra årsdagen har det blivit lättare. Det var då NDM grundades, som en allians mellan en studentgrupp i Isan och en i Bangkok. Supporterantalet har växt. Taktiken har däremot blivit mindre konfronterande.

    – Tidigare försökte vi synliggöra vilka löjliga saker juntan lägger vikt vid, säger Rangsiman. Nu anordnar vi mer mjuka aktiviteter som akademiska forum.

    Det är en indoktrinering där folk är tvungna att blint gå med på allt regeringen säger.

    Nattanan Warintarawet bär inte samma tunga allvar som Rangsiman. Hon har nära till ett leende som blottar en tandställningsprydd mun. Det är ett ansikte av motstånd som gått hem i landet. Allt började 2014, då juntan införde sina ”tolv värderingar” i skolplanen. Sedan dess är thailändska elever tvungna att studera vikten av att upprätthålla landets religion, traditioner och monarki.

    – Det är en indoktrinering där folk är tvungna att blint gå med på allt regeringen säger, säger hon. Men människors åsikter borde inte kontrolleras av makthavarna, så jag har försökt att kämpa emot den idén.

    Nattanan Warintarawet Foto: Jonas Gratzer

    Nattanan samlade underskrifter, iscensatte en charader utanför utbildningsdepartementet och fick uppmärksamhet från lokala tidningar. Snart märkte hon att hennes lärare började undersöka hennes aktiviteter.

    – Först blev jag rädd, säger hon. Jag visste inte vad de skulle göra, juntan har alla vapen och soldater. Så jag skrev om det på min Facebooksida.

    Över en natt blev hennes text viral. Rubriker om hur en sjuttonårig flicka hotades framställde juntan i dåligt ljus. Så de bjöd in henne till en pratshow på regeringens tevekanal. Men producenten bad henne att gå innan inspelningen ens börjat, på grund av en diskussion bakom kulisserna.

    Så jag frågade om han inte var korrupt själv, som fått sitt jobb efter att ha avsatt en folkvald regering.

    – Ordföranden över reformkommittén skröt för mig om sitt jobb med att göra sig av med landets korruption, säger Nattanan. Så jag frågade om han inte var korrupt själv, som fått sitt jobb efter att ha avsatt en folkvald regering.

    Nattanan är inte politiskt aktiv för tillfället. Hon håller på att söka högre utbildning och öppna en kreativ samlingsplats för unga. Men hennes hopp är att det ska hjälpa till att ändra samhället på sikt.

    – Juntan värderar inte individuella liv, allt de värderar är makt och auktoritet, säger hon. Den fred de talar om är bara samhällets tystnad. Min plan är att fostra unga progressiva människor till att våga tala ut. I det långa loppet är jag optimistisk. Vi måste se den här svåra tiden som en möjlighet. En lektion i vikten av demokrati.

    Annons
    X

    Militären skyndar in mellan gulskjortor och rödskjortanhängare som drabbar samman. Protesterna under 2013-2014 ledde fram till att militären tog makten.

    Foto: Jonas Gratzer Bild 1 av 4

    Studentaktivist Rangsiman Rome.

    Foto: Jonas Gratzer Bild 2 av 4

    Ett av militärens utlovade mål till Thaifolket för att åter ge lycka är att ta bort den illegala gatumaten från Bangkoks gator.

    Foto: Jonas Gratzer Bild 3 av 4

    Nattanan Warintarawet

    Foto: Jonas Gratzer Bild 4 av 4
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X