Annons
X
Annons
X
Kultur
Krönika

Olle Josephson: Människan försvinner i kvalitetssäkringen

Språkspalten

Vi ska kvalitetssäkra vår utvärdering av språkåret 2015. Så kunde man inleda en språkårskrönika på NPM-svenska, det språk som i mycket präglat både arbetsliv och samhällsdebatt 2015.

NPM står för new public management: offentlig verksamhet styrs med ett system av konkurrensutsättning och upphandlingar. Resultaten dokumenteras och granskas i utvärderingar. Det kräver ett särskilt språkbruk.

Den uppmärksamma läsaren märker att jag redan klämt in flera typiska NPM-ord: konkurrensutsätta, upphandla, dokumentera, utvärdera, kvalitetssäkra. Vi känner igen dem från otaliga måldokument (ett ord till!) med indikatorer och strategier (ytterligare två!).

Annons
X

I det nyutkomna numret för 2015 av facktidskriften Språk och stil analyseras NPM-svenskan av språk- och kommunikationsforskarna Per Ledin och David Machin. Som exempel tar de sin egen arbetsplats, Örebro universitet – representativt åtminstone för mindre och medelstora svenska universitet, menar de.

I NPM-språket dominerar listor, tabeller, diagram, figurer, bilder och punktuppställningar. Det är ont om löptext. Ett återkommande satsmönster är just det jag började med: Vi+ska+verb (utveckla, stimulera, kvalitetspröva)+vår(a)+abstrakt substantiv.

Subjektet vi glider mellan att beteckna alla verksamma eller bara ledningen. Det är nästan enda sättet att omnämna levande människor. I övrigt döljs de i passivkonstruktioner eller formuleringar med ett abstrakt substantiv som huvudord. I ”Aktivitetsplan” för humanistisk forskning vid Örebro universitet anges exempelvis som ett av två mål: ”Kunskap om rimliga förväntningar kring fältnormaliserad citeringsgrad ska inhämtas.”

Fältnormaliserad citeringsgrad är måttet på hur ofta en forskare citeras i engelskspråkiga facktidskrifter. Det är en av Örebrouniversitetets viktigaste kvalitetssäkringsindikatorer, för att använda en präktig NPM-sammansättning.

Ledin och Machin konstaterar att NPM-svenskan inte handlar om det faktiska arbetet, forskning och undervisning. Allt blir siffror och indikatorer som forskarna och lärosätet ska konkurrera med på universitetsmarknaden. Borta är sådana drivkrafter som jakten på ny och viktig kunskap eller strävan att bidra till ett bättre samhälle.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X