Annons
X
Annons
X

Männens sårbarhet måste uppmärksammas

Om det gick att få ner mäns självmordstal till kvinnornas nivå skulle mer än vart tredje självmord försvinna. Uppenbart är män mindre benägna att söka hjälp när de mår psykiskt dåligt, skriver flera professorer samt representanter för föreningen Mind.

Män i allmänhet – och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen – kommer inte självmant att söka hjälp. Det är en del av problemet, skriver författarna.

Män i allmänhet – och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen – kommer inte självmant att söka hjälp. Det är en del av problemet, skriver författarna. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

BRÄNNPUNKT | SJÄLVMORD

Uppenbart är att män är mindre benägna att söka hjälp när de mår psykiskt dåligt.
Cecilia Modig, Lars Jalmert, Lars Jacobsson, Wolfgang Rutz, Marie Åsberg, Carl von Essen, Marie-Louise Söderberg

Män svarar för 70 procent av alla självmord i Sverige. Bland män i åldern 15–44 år det den vanligaste dödsorsaken. Mäns kraftiga överrepresentation har länge varit känd, men forskare och beslutsfattare använder genus som en beskrivande faktor snarare än som orsak till suicidalt beteende. Det är dags att betrakta självmordsfrågan ur ett genusperspektiv, och anpassa det suicidpreventiva arbetet därefter.

Det finns en märklig könsparadox i självmordsstatistiken. Kvinnor begår fler självmordsförsök; 2012 svarade kvinnor för nästan 60 procent av de 9 000 självmordsförsök som begicks inom slutenvården. Däremot svarar män för cirka 70 procent av alla fullbordade självmord. På årsbasis är det cirka 1 100 självmord (av totalt cirka 1 600). Det motsvarar ungefär antalet dödsfall i Estonia-olyckan.

Annons
X

Bland unga män är självmord den vanligaste dödsorsaken. Runt varje självmord finns ofta minst 10–15 nära anhöriga som ofta drabbas av psykisk ohälsa till följd av självmordet, och de män som dör är ofta i sina mest produktiva år.

Om det gick att få ner mäns självmordstal till kvinnornas nivå skulle mer än en tredjedel av alla självmord försvinna.

Männens kraftiga överrepresentation i självmordsstatistiken har länge varit känd bland forskare och beslutsfattare. Trots detta saknas det ett genusperspektiv på frågan. Att vara man betraktas visserligen som en riskfaktor, men ofta, även i vetenskapliga sammanhang, förlägger man orsakerna till andra faktorer och bortser från strukturer.

Alkoholkonsumtion, missbruk, droger, psykisk sjukdom och arbetslöshet har pekats ut som orsaker till våld och självmord. Och det är givet att vissa sådana faktorer kan bidra till både våld mot andra och självmord, men huvudorsaken står sannolikt att finna i strukturer.

Uppenbart är att män är mindre benägna att söka hjälp när de mår psykiskt dåligt.

Det gör att män är mer utsatta vid genomgripande förändringar i livet såsom skilsmässor, arbetslöshet och pensionering. Män har också oftare än kvinnor ett svagt socialt nätverk.

Så vad kan samhället göra?

Män i allmänhet – och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen – kommer inte självmant att söka hjälp. Det är en del av problemet.

Föreningen Mind överlämnar i morgon, på den internationella suicidpreventiva dagen, en rapport om män och självmord till socialdepartementet och Folkhälsomyndigheten. Där ges ett antal exempel på åtgärder samhället kan vidta för att söka upp och nå dessa pojkar och män i riskzonen.

1. Gör pojkar och män mer medvetna om maskulinitetsidealen och deras effekter på hälsan. En given arena är skolan, där utbildning i sociala och emotionella förmågor skulle kunna införas på bred front, till exempel inom ramen för ämnet idrott och hälsa.

2. Fånga upp män när de befinner sig i kritiska situationer: såsom skilsmässor, separationer, arbetslöshet och närståendes död. Utforma program för berörd personal på företag och myndigheter för att söka efter och upptäcka tecken på manlig depression och suicidalitet.

3. Fånga upp och screena män vid primärvården – ett av de få ställen där män söker hjälp. Ta lärdom av till exempel det försök som genomfördes på Gotland på 1980- och 1990-talen. Vid detta tillfälle fick personalen inom primärvården utbildning i att känna igen tecken på depression hos män, och inom ramen för projektet utformades en skattningsskala för mäns depression.

4. Satsa på forskning kring mansnormer och suicidalitet. Exempelvis behövs mer kunskap om sambanden mellan maskulinitet och suicidalitet och vilka interventioner som är mest effektiva. En annan fråga att undersöka är betydelsen av hedersnormer och hederskultur för suicidalitet.

5. Inkludera självmord vid offentliga studier och utredningar av män och våld. Ett exempel är den aktuella utredning om män och våld som regeringen har beställt av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den säger ingenting om självmord.

CECILIA MODIG

socionom, ordförande för Mind

LARS JALMERT

professor em i pedagogik, mansforskare

LARS JACOBSSON

professor em i psykatri, Umeå universitet

WOLFGANG RUTZ

professor i socialpsykiatri, universitetet i Coburg, seniorrådgivare åt KI och UU

MARIE ÅSBERG

seniorprofessor i psykiatri, Karolinska Institutet, styrelsemedlem i Mind

CARL VON ESSEN

generalsekreterare, Mind

MARIE-LOUISE SÖDERBERG

verksamhetsansvarig, Mind/Självmordsupplysningen

Mer debatt om psykisk ohälsa:

Vi måste våga bryta tystnaden

svd.se
Annons
Annons
X

Män i allmänhet – och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen – kommer inte självmant att söka hjälp. Det är en del av problemet, skriver författarna.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X