Annons
X
Annons
X

Mannen som får världen att meditera

FOKUSERAD. År 1979 lärde han sina första patienter att meditera. Nu när forskningen visar hur bra mindfulness kan vara för våra hjärnor låter sig västvärlden övertygas på allvar. Den amerikanske medicinprofessorn Jon Kabat-Zinn är mannen bakom vågen av mindfulness.

(uppdaterad)
Som 22-årig student i molekylärbiologi hörde Jon Kabat-Zinn ett föredrag av en koreansk zenbuddhist. Sedan dess mediterar han och har skapat ett program för stressreducering med mindfulness som används inom vården över hela världen.

Som 22-årig student i molekylärbiologi hörde Jon Kabat-Zinn ett föredrag av en koreansk zenbuddhist. Sedan dess mediterar han och har skapat ett program för stressreducering med mindfulness som används inom vården över hela världen. Foto: LARS PEHRSON

Vår uppmärksamhet går ofta på autopilot. Ständigt är det något som flyttar den från det ena till det andra. Någon går förbi, telefonen ringer, ett sms plingar till, ett barn ropar, nya mejl ramlar in, tv-reklamen går i gång, någon ställer en fråga, tankarna flaxar runt. Allting rör sig, allting låter. Hjärnan går på högvarv, kroppen blir stressad.

Mindfulness kan hjälpa oss att hitta fokus, att rikta uppmärksamheten mot det vi vill fokusera på och utesluta annat. Meditation, utan någon religiös koppling, är en grundläggande del av begreppet. Det är enkelt – och hur svårt som helst – att bara vara tyst och i ”ingenting”, låta tankarna flöda utan att värdera dem.

Inom sjukvården har nyfikenheten väckts av de forskningsresultat som den stressreducerande meditationen visat sig ge.

Annons
X

Jon Kabat-Zinn har just kommit från Paris till Stockholm när SvD får en timme i medveten närvaro tillsammans med honom. Han lyfter stolt upp det senaste numret av det franska nyhetsmagasinet Le Nouvel Observateur som är omslutet av en plastförpackning. I den ligger en cd med guidade meditationer av Jon Kabat-Zinn. Rubriken på tidningsomslaget är: Meditationens krafter. Den ordlösa mindfulnessvågen har rullat in även i det rationella, intellektuella och ordälskande Frankrike.

Typiskt nog får en filosof, André Comte-Sponville, kommentera hur meditation kan samspela med den västerländska rationalismen. Filosofen, som själv mediterar, förklarar hur vi västerlänningar uppmanats att skilja huvudet från kroppsfängelset sedan Platons tid. Antiken var logikens vagga och kristendomen har hållit oss fast i förnekandet av kroppens inflytande över sinnena, menar André Comte-Sponville. Själv tycker han att alla västerländska rationella människor bör ge dualismen mellan kropp och sinnen en chans. Därför uppmanar han läsarna att hitta en bra läromästare för att koncentrerat göra ingenting.

Anledningen till att Jon Kabat-Zinn började utveckla en västerländsk form av mindfulness var att han som student 1966 gick på ett föredrag av en koreansk zenmästare på MIT, Massachusetts Institue of Technology.

– Vi var väl fem stycken där. Jag var 22 år. Det föredraget visade mig något som jag hade letat efter länge, sedan jag var liten. Jag började meditera direkt efter det.

Men Jon Kabat-Zinn ville inte bli buddhist utan veta vad meditationen kan lära ut om oss själva, hur vi kan undersöka vårt inre från insidan och förstå kopplingen mellan kroppen och medvetandet. Han fortsatte att träna både yoga och kampsporter, bland annat karate.

– Yoga är meditation i rörelse och alla kampsporter handlar om fokusering, och att vara redo att dö, vilket kan översättas till att vara redo att leva. Att man inte är rädd för det som ska komma.

Jon Kabat-Zinn understryker att han är som vem som helst, absolut ingen magisk guru. Han beskriver sig som en mycket känslo­sam person och inte speciellt disciplinerad.

– Anledningen till att jag började meditera var att jag inte var nöjd med en del saker i mitt liv.

Han förklarar att det viktigaste är själva utövandet, inte intellektualiserandet av det. Det är tystnaden, stillheten som gör att vi intuitivt kan förstå våra egna tankar, känslor, reaktioner, vad vi tycker om och inte – utan att bli fångar i alla dessa tankar och känslor.

Den unge Jon Kabat-Zinn disputerade i molekylärbiologi år 1971, men hans mediterande började influera hur han såg på vetenskapen. Helst ville han föra ihop sin privata erfarenhet av mindfulness med vetenskapen.

– Många människor blir inte hjälpta fullt ut av skolmedicinen. Därför ville jag, på ett vetenskapligt sätt, se om människor med kroniska smärtor, cancer, hjärtproblem och stressrelaterade problem kunde må bättre med min metod.

År 1979 började han undervisa i mindfulnessbaserad stressreducering vid sjukhuset i Massachusetts.

Mötte du motstånd?

– Jag råkade inte ut för många protester. Det finns anledningar till detta. Jag doktorerade på MIT, min handledare var nobelpristagare, Salvador Luria. Därför tänkte nog folk ”Han måste veta vad han gör”. Det gjorde jag inte! Jag följde min intuition och mina personliga erfarenheter.

Resultaten blev över förväntan. Jon Kabat-Zinn hänvisar till människans inneboende läkningsförmåga.

– Det handlar om att stämma sitt eget instrument. Om vi lyckas lära patienterna att bli mindre emotionellt reaktiva, lugnare och mer nöjda med sig själva så reagerar kroppen, ända ner till molekylärnivå, med att må bättre.

Nog för att Jon Kabat-Zinn var nöjd med sitt arbete i Massachusetts, men den medicinska världen vilar på naturvetenskaplig grund och kräver forskningsresultat för att låta sig övertygas.

Följde ni upp patienterna med vetenskapliga studier direkt?

– Studierna med högst kvalitet, så kallade randomiserade kon­trollerade studier, är väldigt dyra att göra. Vi gjorde några mindre studier i slutet av 80-talet tillsammans med hudläkare, bland annat psoriasisstudien.

En grupp solbehandlades med meditation och en annan fick bara standardsolbehandling. Meditationen var inte mer än att patienterna fick höra Jon Kabat-Zinns röst på cd som guidade dem ögonblick för ögonblick under de minuter de solade.

– Vi fann att hos dem som mediterade läkte huden fyra gånger snabbare än hos de icke-mediterande. Jag trodde inte på det efter den första gången. Studien gjordes om igen med mycket noggrannare utformad forskningsmetodik och vi fick samma resultat!

Numera forskas det desto mer på mindfulness. Amerikanska NIH (National Institutes of Health) finansierade år 2008 mer än 50 forskningsstudier (jämfört med tre stycken år 2003) om mindfulnesseffekter, enligt Nouvel Observateur.

Jon Kabat-Zinn berättar om känslan när han kom tillbaka till sitt gamla universitet MIT.

– Jag var tvungen att nypa mig själv i armen för att tro på att jag, trettio år senare, satt på ett neurovetenskapscenter på MIT och lyssnade på unga smarta vetenskapsmän som studerar hur mindfulnessmeditation påverkar oss.

Numera ägnar Jon Kabat-Zinn en stor del av sin tid åt The Mind and Life Institute som samarbetar med Dalai Lama. Hans kollega Richard J Davidson, neurolog, har just startat The Center for investigating healthy minds. Ungefär när du läser det här inviger de tillsammans ett nytt forskningscentrum i Wisconsin.

– Vi har gått från att vara konstiga med konstiga idéer till att vara mitt i vetenskapens intresse. Indiska vetenskapsmän vill forska om yoga. Meditationslärare lär sig vetenskapliga metoder. Dalai Lama vill att hans munkar ska vara utbildade i västerländsk vetenskap. För trettio år sen skulle detta aldrig ha hänt, konstaterar Jon Kabat-Zinn.

Annons

Som 22-årig student i molekylärbiologi hörde Jon Kabat-Zinn ett föredrag av en koreansk zenbuddhist. Sedan dess mediterar han och har skapat ett program för stressreducering med mindfulness som används inom vården över hela världen.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X