Annons
X
Annons
X

”Majoriteten av svenska folket stöder privat vård”

De flesta svenskar är positiva till ­privata vårdgivare om skattepengarna ­används effektivt. Det här ­gäller om vården är ­billigare än den offent­ligt drivna och håller minst samma kvalitet. Detta faktum bör vara utgångs­punkten för ­debatten, skriver vd:arna för tre vårdföretag.

Vinster i välfärden

Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | VINSTER I VÄLFÄRDEN

Vi vet att kvaliteten i det vi gör är mycket hög och att vi bidrar med ett kostnads­effektivt användande av skattepengar.

Under det senaste halvåret har politiska debattörer allt oftare hänvisat till folkviljan i frågan om den pri­vata vårdens vara eller icke vara. Med stöd av opinionsundersök­ningar påstår man att svenskarna är negativt inställda till den privat utförda vården.

Vi som tillsammans driver en ansenlig del av den privata sjukvården i Sverige känner inte igen oss i den bilden. Vi har därför med hjälp av undersökningsföretaget Sifo tagit reda på fakta och det var som vi trodde – svenskarna är positiva till privat utförd vård.

Annons
X

Men som man frågar får man som bekant svar. I många fall har frågorna i tidigare opinionsundersökningar varit ställda på ett sätt som insinuerat att skattepengar används ineffektivt och går till vinst i stället för att producera vård. Sanningen är dock att när landstingen köper vård av privata aktörer är kostnaden i stort sett alltid betydligt lägre än för motsvarande vård i den offentligt drivna vården. Inom primärvården är ersättningen samma för alla vårdgivare men de offentliga går oftare med underskott som täcks av skattemedel. Samtidigt är kvaliteten i den privata vården minst lika hög jämfört med den som drivs i offentlig regi.

Därför ville vi veta vad svenska folket har för åsikt om frågan är baserad på hur det ser ut i verklig­heten. Vi bad därför Sifo utföra en opinions­undersök­ning med följande frågeställning;

”Tycker du att landstingen ska köpa vård från privata vårdgivare om det är billigare än den offentliga vården och har minst samma kvalitet eller ­tycker du inte det?”

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Resultatet från undersökningen var tydligt. Mer än hälften – 56 procent – svarade ja på frågan ­medan 31 procent var negativa. Nästan dubbelt så många är alltså positiva till privat utförd vård så länge det innebär att skattepengar används på ett effektivt sätt, det vill säga om vården är billigare än den offentligt drivna vården och håller minst ­samma kvalitet.

    Därför borde det här vara de viktigaste aspekterna när vi debatterar behovet av privata vård­givare i den offentliga vården och hur vi tillsammans med det offentliga skapar en bättre och mer tillgänglig vård i Sverige.

    I betänkandet ”Ordning och reda i välfärden”, som nyligen presenterades, konstateras att privata vårdgivare har hjälpt till att sänka kostnaderna i välfärden. De offentliga upphandlingarna har ställt tydliga krav på kostnadssidan, men för få krav på kvalitet. Men utredningen anser samtidigt att det saknas data för att jämföra kvaliteten mellan privata och offentliga vårdgivare.

    Utifrån dessa slutsatser borde utredningen i sin helhet ge föreslag på åtgärder för att förbättra kvaliteten. Det är tyvärr inte fallet. I stället föreslås poli­tiskt betingade åtgärder som skapar ohållbara ekonomiska förutsättningar för de flesta privata initiativ i välfärden. Det handlar om långtgående lagstiftning vars effekter går stick i stäv med den utveckling som svenskarna uppenbarligen vill se, nämligen att privata vårdgivare bidrar med ett effektivt användande av skattepengar. Det är till och med så att tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska lägga sina redan hårt prövade resurser på att bevaka så att läkare och sjuksköterskor inte har för höga löner eller för goda förmåner i stället för en mer ambitiös kvalitetsuppföljning.

    Vi är stolta över våra verksamheter och våra medarbetare. Vi vet att kvaliteten i det vi gör är mycket hög och att vi bidrar med ett kostnads­effektivt användande av skattepengar. Det finns gott om goda exempel på det och i motsats till vad som hävdas i betänkandet finns det mycket goda möjligheter att mäta kvaliteten. I Sverige finns totalt 81 nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården som innehåller data för att jämföra kvalitets­utfall.

    Dessutom – utöver kostnadseffektivitet och kvalitet bidrar den privata vården med en annan viktig aspekt: goda arbetsplatser. Till exempel visar ny statistik från Försäkringskassan att anställda i privata företag inom vårdbranschen har lägre sjukfrånvaro jämfört med offentliga arbetsgivare. För att locka fler att arbeta i vården så att vi kan klara de framtida bemanningsbehoven är det avgörande att det finns bra arbetsplatser att välja på. Vi bidrar med alternativ och våra anställda har valt att arbeta hos oss som alternativ till att arbeta för någon av de offent­liga arbetsplatserna.

    Resultat från andra opinionsundersökningar kan tolkas som att medborgarna är oroliga för att vinstintresset går ut över kvaliteten. Oftast är det tvärtom och det finns inget motsatsförhållande mellan god lönsamhet och hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt med tuffare kvalitetskrav och bättre uppföljning. En central åtgärd är att börja mäta kvalitetsutfall inom de områden där det i dag inte finns kvalitetsregister. Ett första steg skulle kunna vara att införa krav på att mäta patientrapporte­rade utfall och nöjdhet samt medarbetarnöjdhet. Ett annat är att införa obligatorisk komplikationsregistrering och kvalitetscertifiering. Vi vill gärna arbeta tillsammans med politiken för att utveckla dessa ökade krav. Så utvecklar vi vården tillsammans.

    I den dagliga driften tillsammans med landstingen märker vi inget av de problem som målas upp kring privata vårdgivare. Tvärtom utnyttjar man våra tjänster i ökande omfattning och med goda resultat. Det är också landstingen som bestämmer vilka krav som ska ställas på vården och hur prissättningen ska se ut. Om något inte fungerar så går det att ­åtgärda genom att förändra de krav som ställs.

    Vårdens verkliga problem handlar om långa köer, bristande kontinuitet för svårt sjuka och en pressad arbetsmiljö för vårdpersonalen. Allvarliga brister som måste rättas till inom hela sjukvården. Fokus bör då ligga på ökad kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Vi önskar inget annat än att vara med och driva den utvecklingen, men det blir omöjligt med de begränsningar som nu diskuteras. Här måste våra politiska beslutsfattare välja. Vad svenska folket vill verkar uppenbart. Då borde debatten och åtgärderna riktas in på att säkerställa detta.

    Thomas Berglund

    vd Capio

    Liselott Kilaas

    vd Aleris

    Daniel Öhman

    vd GHP Specialty Care

    Annons
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X