Annons
X
Annons
X

Läxor i svenska skolan döms ut

Svenska skolresultat rasar i internationella jämförelser, Finland finns bland tio-i-topp-länderna. Nu visar en nordisk rapport att svenska lärare arbetar med läxor på fel sätt. I Finland diskuteras läxan nästan alltid i klassrummet, medan uppföljningar oftast saknas i Sverige.

Den svenska läxdebatten når ständigt nya höjder. Det är snart ett år sedan rutavdrag för läxhjälp infördes även för gymnasieelever och både Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S) lovade i sina budgetar gratis läxhjälp till alla.

Men bakom diskussionen ligger några omstridda frågor. Är läxor ens effektiva? Och jobbar svenska lärare med läxor på rätt sätt?

Enligt en ny norsk rapport som presenteras idag, där läxor i Sverige, Norge och Finland jämförs, är svaret på den sista frågan dessvärre – nej.

Annons
X

Medan lärare i Finland tar med läxan i undervisningen, både med diskussioner i klassrummet och genom att låta eleverna själva rätta läxan, behandlar svenska och norska lärare läxan som något separat som rättas och lämnas tillbaka – i bästa fall.

Fel metod, enligt forskningen.

Sverige och Finland är tillsammans med England de länder i världen där eleverna lägger minst tid på läxor, sett till den senaste Timss-undersökningen*, en internationell kunskapsjämförelse av matematik och naturvetenskap. Bara 2 procent av de svenska och finska eleverna lägger mer än 3 timmar i veckan på att plugga matematik. I Norge är andelen betydlig högre, 9 procent.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ändå ligger finska elever långt över både svenska och norska i internationella mätningar. I matematik för årskurs 4 hamnade till exempel finska barn på plats 8 när testen gjordes 2011, Sverige på plats 26 och Norge på plats 29. I årskurs 8 låg Finland på plats 8 och Sverige och Norge på plats 18 respektive 20.

    – Det finns många teorier kring varför Finland lyckas bättre, men det vi ser i vår data är framför allt skillnader i uppföljningen av läxorna. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet, det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge, säger Liv Sissel Grönmo, forskare vid universitetet i Oslo och projektledare för Timss.

    Att ge läxor blir meningslöst om uppföljningen uteblir, konstaterar hon.

    – Norge ligger högt i förhållande till Sverige och Finland när det gäller mängden läxor. Men uppföljningen är inte så bra. Därför har läxorna heller inte så god effekt.

    Forskarna har granskat och sammanställt data från Timss för elever i årskurs 4 och årskurs 8, kring hur lärare följer upp läxan i matematik.

    De svenska lärarna diskuterar mest sällan läxan i klassrummet, när de tre nordiska länderna jämförs. Medan nästan 9 av 10 lärare i årskurs 8 i Finland uppger att de diskuterar matematikläxan ofta eller mycket ofta, är motsvarande siffra för Sverige 2 av 10 lärare och 3 av 10 i Norge.

    – I Norge och Sverige har vi tappat mycket av klassrummet som en diskussions- och lärandearena. Det har de behållit i större grad i Finland. Det är en viktigt poäng, både när det gäller läxor och annan undervisning, säger Liv Sissel Grönmo.

    I ämnet naturkunskap är resultaten desamma. Svenska lärare är sämst på att diskutera läxan. 4 av 10 lärare i årskurs 8 uppgav att de gjorde det ofta eller mycket ofta. I Finland var siffran 9 av 10 lärare.

    Svenska lärare är de som oftast rättar och lämna tillbaka läxan till eleverna. Men sett till forskningen funkar inte den svenska metoden så bra.

    “Tidigare forskning har pekat på att det inte bara är läxornas omfattning som ser ut att ha betydelse för elevernas prestation, utan också i vilken grad lärarna följer upp de läxor som görs”, skriver författarna i läxrapporten.

    Samma sak kommer den nyzeeländska pedagogikprofessorn John Hattie fram till i de metaanalyser (analyser av analyser) han gjort kring av forskningsresultat för läxor. ”Konkret innebär detta att läxor, där lärarna inte aktivt diskuterar innehållet i elevernas svar, inte är en effektiv undervisningsstrategi”, skrev Skolverket när de berättade om Hatties forskningsresultat.

    Sverige ligger snäppet över Norge i de flesta kunskapsmätningar, men enligt Liv Sissel Grönmo är problemen med de svenska skolresultaten betydligt större.

    Dels är norska elever ett år yngre än de svenska eftersom de börjar skolan ett år tidigare, trots att innehållet i årskurs ett i Norge är jämförbart med den svenska förskoleklassen. Detta ska ändras till nästa Timss-omgång.

    Dessutom har Norge lyckats vända de sjunkande resultaten – I Sverige fortsätter de ner.

    – Den svenska skolan är i en djup kris när man ser till skolresultaten, säger Liv Sissel Grönmo.

    Hur funkar läxorna i din familj?

    svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X