Annons
X
Annons
X

”Lär av tidigare misstag med närakuter”

Satsningen på tolv nya närakuter kan bli den avlastning som är helt nödvändig för akutsjukhusen i Stockholm. Men då måste landstinget inse att ett nytt system med akutvård utanför sjukhusen, som invånarna i länet känner till och har förtroende för, kommer att kräva åtskilligt med både tid och pengar att bygga upp, skriver Anders Nordqvist, vd CityAkuten.

(uppdaterad)
Krisen i akutsjukvården

Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | AKUTSJUKVÅRD

Den som blir akut sjuk chansar inte, utan söker sig helt naturligt dit man tror sig få bästa möjliga vård.

De politiska partierna i landstinget har nu för första gången kommit överens om en betydande satsning på akut sjukvård utanför sjukhusen. Från 2018 ska tolv närakuter etableras som en ersättning till dagens splittrade akutvårdskarta. Närakuterna som upphandlas ska ha enhetlig utrustning, kompetens och öppettider samt ha tillgång till röntgen och labb. Detta är oerhört positivt och något som vi längtat länge efter. Det är också en helt nödvändig satsning. Den redan hårt pressade akutsjukvården står dessutom inför en kommande stor utmaning då Nya Karolinska Solna inom kort står klart. Den nya akutmottagningen kommer att ta emot betydligt färre patienter jämfört med i dag.

Många som söker sig till akuten i dag skulle kunna få bättre och snabbare akut sjukvård utanför sjukhusen. Detta förlänger köerna på akutmottagningarna och leder till risk för farliga väntetider för de svårast sjuka. Att landstinget inte förmår att reservera den mest avancerade sjukvården till dem som verkligen behöver den utgör en patientsäkerhetsrisk som framför allt leder till onödigt lidande, men även till onödiga kostnader.

Annons
X

CityAkuten har med hjälp av Novus genomfört en undersökning bland 1 000 personer i Stockholms län om deras kännedom om akutsjukvården. Närmare två av tre uppgav att de skulle vända sig till akutmottagningen på närmaste sjukhus om de själva eller någon anhörig blir akut sjuk. Det är ett ganska väntat resultat. Den som blir akut sjuk chansar inte, utan söker sig helt naturligt dit man tror sig få bästa möjliga vård. Undersökningen visar samtidigt på den stora utmaning som landstinget står inför. En majoritet av stockholmarna känner inte till vad som skiljer en närakut från en akutmottagning på sjukhus, och sex av tio vet inte vart man ska vända sig i olika situationer.

För att närakuterna ska bli en framgång måste vi lära oss av tidigare misstag med satsningar på närakuter och lättakuter och upprepade försök att styra patienter från akutmottagningar på sjukhusen till andra vårdnivåer. Det hjälper föga att inrätta tolv nya närakuter om patienterna inte söker sig dit. Hittills tycks det har funnits en tro om att det främst handlar om en informationsfråga. Att om landstinget bara informerar ordentligt så begriper folk var de ska söka vård, även vid akut sjukdom.

Men patienters besöksmönster inom sjukvården kan inte kommenderas fram. Det krävs kunskap om vad en närakut har för kompetens, en geografiskt logisk placering och en långsiktighet som gör att människor känner förtroende för närakuten som ett komplement till sjukhusens akutmottagningar.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den största utmaningen med etableringen av de nya närakuterna är inte att skapa ett enhetligt närakutskoncept. Utmaningen ligger framför allt i att öka kunskapen hos medborgarna om närakuternas specialistkompetens, vårdtjänster, utrustning och goda tillgänglighet med korta vänte- och vistelsetider. Här har landstinget en viktig roll att axla. Det måste avsättas betydande resurser till långsiktig kommunikation med medborgarna och inte minst städas upp i den djungel av akuta vårdbegrepp som existerar. Den som exempelvis söker på begreppet ”akutmottagning” får hela 86 förslag på diverse vårdinrättningar i Stockholm. Begrepp som jourcentral, husläkarjour och lättakut förvirrar ytterligare.

    Vi anser att det ska finnas en närakut i direkt anslutning till vart och ett av akutsjukhusen, för att underlätta för den vårdsökande såväl för akutmottagningen på sjukhuset. Vi anser också att närakuten ska vara första instans för akut vårdsökande, med undantag för traumavård eller de svårast sjuka. Det som inte kan slutbehandlas på närakuten, kan då omgående slussas vidare till annan specialistvård. Genom detta uppnår vi en direkt minskning av antalet mindre akut sjuka på sjukhusens stora akutmottagningar. Det innebär att de som kommer till akuten kan få ett snabbare omhändertagande och det ger möjlighet till ett bättre fokus på de svårast sjuka. Övriga närakuter ska placeras efter befolkningskoncentration och en geografisk spridning över länet.

    Vi på CityAkuten, som i över 30 år har arbetat med akut sjukvård i Stockholm och sedan lång tid driver närakuten vid Löwenströmska och närakuten barn vid Karolinska Solna, anser att landstingen behöver ett omfattande nytänkande utöver ett harmoniserat vårdomhändertagande på närakuterna. Ett misslyckande innebär att akutsjukvården i Stockholms län kommer befinna sig i ett ständigt krisläge med långa väntetider, personalbrist och överbeläggningar.

    Anders Nordqvist

    vd CityAkuten

    Anders Nordqvist, vd CityAkuten Foto: Stefan Tell

    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

    Anders Nordqvist, vd CityAkuten

    Foto: Stefan Tell Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X