Annons
X
Annons
X

”Människorättsperspektivet saknas i förslagen"

Barn till tiggare bör generellt inte erbjudas skolgång. Och att lägga pengar i muggen är ingen långsiktigt bra idé, tycker Martin Valfridsson som utrett tiggerifrågan. Organisationen Civil Rights Defenders saknar människorättsperspektivet.

Av TT
(uppdaterad)
Gatutiggeriet

Länsstyrelserna bör få samordningsansvar för utsatta EU-medborgare, föreslår regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson. Och länsstyrelsen i Stockholm föreslås få ett övergripande ansvar.

Barnfrågan beskrivs av utredaren som det svåraste i uppdraget – att föreslå ny lagstiftning eller uppdrag till myndigheter.

– Jag tycker inte att vi generellt ska erbjuda skolgång för dessa barn, säger Valfridsson.

Annons
X

Han säger att EU-medborgare som kommer hit anpassar sig efter de signaler det offentliga sänder ut. I de kommuner som erbjuder skolgång för barn, finns det också barn som kommer hit.

Martin Valfridsson vill inte heller att kommuner ska erbjuda särskilda boplatser för de utsatta EU-medborgarna.

– Då uppstår nya svårigheter. Samhället bidrar till att återupprätta de slumsamhällen som vi så frenetiskt arbetat för att få bort. Budskapet är att man får komma hit, men gör man det så måste man bo på ett legalt sätt. Samhället måste ha en strikt hållning till att man inte får bosätta sig på annans mark, säger Valfridsson.

Robert Hårdh, Civil RightsDefenders. Foto: TT, SvD

Människorättsperspektivet saknas helt uppenbart, konstaterar Robert Hårdh på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, som reagerar kraftigt emot förslagen.

– Det är väldigt uppseendeväckande och upprörande. Det finns en avsaknad av ett människorättsperspektiv.

– Barnkonventionen är väldigt tydlig med att alla barn ska garanteras rätt till skolgång. Det klingar väldigt ihåligt när man samtidigt pratar om likhet inför lagen. Man har regler som ger nästan alla andra barn möjlighet till skolgång, utom just barnen till de mest utsatta i samhället. Inte sällan just romer, säger Robert Hårdh till TT.

Civil Rights Defenders har fört fram synpunkter och farhågor medan tiggerifrågan utretts, men Robert Hårdh tycker sig inte ha fått något större gehör.

– Det är väldigt märkligt eftersom grunden till vår rapport och våra argument är nationell och internationell rätt om mänskliga rättigheter, som Sveriges politiker och regering åtagit sig att följa. Ur det perspektivet vore det ju självklart att ta de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt när man pratar om den mest utsatta gruppen i vårt samhälle och i Europa, säger han.

Att skänka pengar i muggen till de här människorna är långsiktigt inte bra, anser utredaren Martin Valfridsson.

– Vi riskerar att barns skolgång påverkas negativt, säger Valfridsson, som anser att det är bättre att skicka till frivilligorganisationer.

En utredning görs för närvarande av möjligheterna att lättare avvisa människor som bosätter sig på annans mark. Men polisen måste ta ett kliv framåt för att komma åt de illegala bosättningarna, anser Martin Valfridsson.

– Polisen kan göra detta i dag. Vi ska inte använda ett för krångligt regelverk i onödan, säger Martin Valfridsson, som ändå tycker att det är bra att lagstiftningen ses över.

Han är tveksam till ett generellt tiggeriförbud, men det har inte legat i hans uppdrag.

– Vi tar oss an den här rapporten och analyserar den. Sedan vi tillträdde har vi jobbat hårt nationellt och på EU-nivå med den här frågan för att tiggeriet ska minska och upphöra, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér som tagit emot rapporten.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har haft täta kontakter med utredaren Martin Valfridsson under arbetets gång och anser att de nu får riktlinjer att hålla sig till.

– Utredningen är tydlig om vad som gäller, att svensk lag gäller och att den ska följas. Och det är bra att det blir tydligt att det inte finns några krav att man ska erbjuda skolgång, säger Leif Klingelsjö, ansvarig för frågan på SKL.

SKL delar Martin Valfridssons och Åsa Regnérs uppfattning att den långsiktigt bästa hjälpen är att hjälpa i hemländerna. Men för många kommuner är problemet akut här och nu.

– Det är det som gör frågan så svår. Det här är en fattig grupp som har det väldigt besvärligt, som man vill hjälpa. Det är ingen lätt fråga, men vi behöver ha ett långsiktigt perspektiv också, säger Leif Klingelsjö.

Han anser att i grunden finns redan den lagstiftning som kommunerna behöver, till exempel socialtjänstlagen. Möjligen behöver den förtydligas vad gäller EU-medborgare.

Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta EES-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, lägger fram sin utredning under en pressträff i Rosenbad. Här tillsammans med Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Anders Wiklund/TT

Annons

Robert Hårdh, Civil RightsDefenders.

Foto: TT, SvD Bild 1 av 2

Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta EES-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, lägger fram sin utredning under en pressträff i Rosenbad. Här tillsammans med Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X