Annons
X
Annons
X

”Lång väg till studier för flykting”

Vägen till utbildning och jobb för nyanlända är ­inte så rak som den borde vara. Förvånande nog är det är lättare för en utländsk gäststudent, som ju ska åka i väg med sin kompetens, att få studieplats än för en flykting, som troligtvis kommer att stanna.

Svenskt flykting­mottagande

DEBATT | INTEGRATION

När det gäller högre studier är inte kunskaperna i svenska av­görande, utan de i engelska.

Just nu fylls medierna av larmrapporter om hur hårt ansträngd vår infrastruktur för flyktingmottagning är. Vi befinner oss i vad många har beskrivit som ett akut läge. Men att hjälpa människor i nöd och bistå i en svår situation är inte bara behjärtansvärt, det är rationellt ur ett välstånds- och utvecklingsperspektiv. Vi hjälper andra för att det är moraliskt rätt, men också för att det hjälper oss själva.

Vi som representerar två organisationer som ­månar om Sverige som ett land med teknikintensiv industri ser stora möjligheter – om vi kan ta vara på all den kunskap som finns hos de människor som kommer hit från olika länder. Det tillskott av gott ingenjörskunnande som de tillför kan visa sig vara ovärderligt. Bland flyktingarna finns såväl utbildade ingenjörer som sådana som påbörjat men inte avslutat sin utbildning. Många måste avbryta studierna på grund av att de tvingas lämna sitt land eller att skolorna upphör att fungera. Därför är det viktigt att det finns strukturer som gör att de snabbt får möjlighet att studera vidare när de väl är här.

Annons
X

Men när vi närmare har undersökt förutsättningarna blir vi förvånade och oroliga. Vägen är inte så rak som den borde vara. Tvärtom, den är snarare både snårig och lång. Risken att man ger upp och i stället hamnar utanför arbetsmarknaden eller i ett yrke med betydligt lägre kompetenskrav är stor.

Många föreställer sig att i stort sett alla som kommer till Sverige har kort utbildning. Det är riktigt att det finns en grupp med kort utbildning, men gruppen högskoleutbildade är också stor, till exempel från länder som Syrien, Irak och Iran. Många har teknik, matematik eller naturvetenskapliga ämnen i sitt CV.

En ny studie från Sveriges Ingenjörer visar vad som nu riskerar att ske. I läget 2012 utgjorde utrikes födda personer 17 procent av landets ingenjörer men stod samtidigt för 65 procent av de arbetslösa.

Skälen till att alla inte har jobb varierar. Men svårig­heterna i att komplettera eller bygga på sin redan förvärvade utbildning bidrar säkert. Det är nämligen besvärligare än vad man kan tro.

Något som förvånar oss är att det till och med är lättare för en utländsk gäststudent, som ju ska åka i väg med sin kompetens, att få studieplats än för en flykting, som troligtvis kommer att stanna här.

Så här ser det nämligen ut:

1. Det svenska utbildningssystemet har i dag inget särskilt spår för att fånga upp dem som redan på­börjat sina högskolestudier utomlands när de kommer hit som flyktingar. Först måste de skaffa sig behörig­het i svenska och eventuellt i andra ämnen. Det vill säga börja om, trots att de redan i många fall har de kunskaper som behövs. Vår tro att dokumenterade kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för tillträde till svensk arbetsmarknad och utbildning leder fel.

2. Först efter det att en flykting samlat på sig det som behövs, och eventuellt blivit antagen till vidare studier, kan hen ansöka om att få skriva över sina tidigare betyg och tillgodoräkna sig dessa. Det är en ordning som inte håller i längden.

3. I många fall har ingenjörsstudenterna redan tillräcklig kompetens även om just kunskaperna i ­svenska inte finns. Men när det gäller högre studier inom detta område är inte kunskaperna i svenska av­görande, utan de i engelska.

Universitets- och högskolerådet, UHR, har fått i uppdrag att se över regelverket för att skapa en ordning så att fler personer med ofullständig dokumentation, avbrutna studier, ska kunna få fullfölja sina studier i Sverige. Förslag ska komma senare i vår.

Vi förutsätter att ett sådant förslag ger flyktingar helt andra möjligheter att få tillgodoräkna sig tidigare studier. Och det utan att först behöva kvalificera sig genom kurser i svenska och andra behörighetsgivande studier. Vet man att man kommer att bli antagen till vidare studier redan från början ökar dessutom motivationen att göra nödvändiga kompletteringar, liksom att tillgodogöra sig den svenska språkfärdighet som behövs.

I flyktingkrisens spår har vi mött ett växande engage­mang från såväl företagsledningar som ­enskilda medarbetare att ta ansvar för ge enskilda individer en ny möjlighet i vårt land. Med rätt uppbackning från Myndighetssverige skulle detta arbete kunna drivas mycket långt.

Rätt hanterad är dagens situation, med ett eftertraktat tillskott av ingenjörskunnande, en stor möjlighet för svensk industri som värdesätter kompetens. Till nytta såväl för flyktingarna själva som för sam­hället i stort.

Amelie von Zweigbergk

enhetschef

Teknikföretagen

Peter Larsson

samhällspolitisk chef,

Sveriges Ingenjörer

Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, och Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Foto: Pressbilder

Annons
Bild 1 av 2

Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, och Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer

Foto: Pressbilder Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X