Annons
X
Annons
X

Läkemedelsverket sviker patienterna

Varje dag berättar patienter om dubbel- och ­annan felmedicinering som följd av namnförväxlingar. Att införa generisk förskrivning skulle till stor del lösa ovanstående problem, skriver distriktsläkare Bengt Järhult och professor Arne Melander.

En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna.

En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna. Foto: PERNILLA WAHLMAN/TT

BRÄNNPUNKT | LÄKEMEDEL

Märkligt nog avråder nu Läkemedelsverket från att införa generisk förskrivning.
Bengt Järhult och Arne Melander

För snart 35 år sedan väckte vi frågan om generisk förskrivning: att läkare på recept anger ett läkemedels kemiska (generiska) namn i stället för läkemedelsindustrins fantasinamn. Epilepsimedlet Mylepsin hade förväxlats med cancermedlet Myleran och därmed orsakat ett dödsfall. Detta hade kunnat undvikas om medlen kallats för sina generiska namn: primidon respektive busulfan.

Men tiden var inte mogen. Många läkare hade bindningar till läkemedelsindustrin och såg inte fördelarna med generisk förskrivning, trots att patient­säkerheten ökar om ett och samma läke­medel alltid heter detsamma oavsett tillverkare. I stället hamrades enskilda företags fantasinamn in med påkostad reklam, middagar och resor. Industrin valde ofta emotionellt starka namn som till exempel associerade till frihet (Librium), rofylldhet (Halcion) eller klarhet (Sobril). Läkaren kom därmed längre bort från basala kunskaper om läke­medels effekter och bieffekter.

Annons
X

Problemet har förstärkts med reformen om gene­riskt utbyte som innebär att ett originalläkemedel, när patentet gått ut, byts ut mot en billigare kopia på apoteket. Reformen var visserligen nödvändig för att sänka de skenande läkemedelskostnaderna men orsakar stora bekymmer på grund av de olika namnen på ett och samma läkemedel. Ibland har kopian det generiska namnet plus tillverkarens namn; till exempel har hjärtmedicinen losartan original­namnet Cozaar medan kopior kan heta Losar­tan med något av tillverkarnamnen Teva, ­Sandoz, Krka, Blufish, Jubiland, Medical Valley ­eller Actavis adderat. Ibland finns även generika med ett fantasinamn, till exempel Losarstad och Losartrix.

När ett företag sedan sänker priset på sin kopia under priset på den förut billigaste måste apoteket återigen byta till den nya billigaste. Det innebär att en äldre patient, som ofta har tio eller fler läke­medel, dessutom ska hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel. Många patienter tror att ­deras läkemedel heter Teva, Sandoz, Krka, Blufish och så vidare, medan andra tror att det senaste ­utbytet är ett helt nytt läkemedel som ska läggas till den redan omfattande medicineringen.

Man har sålunda etablerat ett system som skapar förvirring hos patienterna, allra mest hos dem som är mest sårbara och har svårast att hålla rätt på alla sina läke­medel. Losartan är ett välfungerande och i korrekt dos säkert läkemedel, men tas det i förhöjd dos – vilket blir följden av att patienten på grund av utbytes­regeln tar två eller flera varianter av losartan samtidigt – kan det bli livsfarligt.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I en utredning 2014 fann Socialstyrelsen och Läke­medels­verket att utbytesreformen på en dryg tioårsperiod lett till 1029 biverkningsrapporter speglande felmedicinering, biverkningar eller ­sämre effekt av ordinationer. Dessa anmälningar är dock bara toppen på ett isberg. Varje dag berättar patienterna på en vårdcentral om dubbel- och ­annan felmedicinering som följd av namnförväxlingar.

    Att införa generisk förskrivning skulle till stor del lösa ovanstående problem. Sådan förskrivning finns redan i ett par andra europeiska länder, och var också förhärskande i tiden före de standard­förpackade läkemedlen. Den förra regeringen gav Läkemedelsverket i uppdrag att utreda frågan om generiskt utbyte och generisk förskrivning. Märkligt nog avråder nu Läkemedelsverket, som borde vara först med att slå vakt om patientsäkerhet och minimera skadliga effekter av läkemedel, från att införa generisk förskrivning. Detta har skett trots att flera patient- och pensionärsföreningar tillstyrkt generisk förskrivning. Som SPF Seniorerna framhåller i sitt remissvar: vid en noggrann genomgång av argumenten för och emot finns inga bärande sakskäl för myndighetens ställningstagande.

    Inte nog med det: I sina remissvar förordar både Läkarförbundet, Svenska Läkarsällskapet och Vård­förbundet att generisk förskrivning införs. Vård­förbundet ”anser att det är angeläget att genomföra kulturförändringen från produktnamn till generiskt namn i alla led av läkemedelshanteringen för att förbättra säkerheten och effektivisera arbetet”. Man sammanfattar: ”Vi finner det anmärkningsvärt att rapporten utan att ha fullföljt utrednings­uppdraget enligt direktiven går emot en stark och välgrundad opinion bland vårdens professioner.” Generisk förskrivning skulle vara enklare, säkrare och mer logisk för både förskrivare, farmaceuter, sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. I ljuset härav är Läkemedelsverkets ställningstagande orimligt.

    Beror detta på att Läkemedelsverket inte vill ­stöta sig med tillverkarna av originalläkemedel? Det är nämligen de som i hög grad finansierar myndig­heten. Att låta dem som ska granskas försörja den myndighet som ska granska dem är en anakronism (Förordning 2010:1 167).

    Vi hoppas att Socialdepartementet, efter remissomgången, tar ställning för patientsäkerheten och ger läkarkåren ett nytt instru­ment, generisk förskrivning, för att kvalitetssäkra vården och patienters läkemedelsbehandling.

    BENGT JÄRHULT

    distriktsläkare, Ryd

    ARNE MELANDER

    professor em och f d överläkare

    i klinisk farmakologi, Lund/Malmö,

    läkemedelssakkunnig hos SPF Seniorerna

    Fotnot: Ett läkemedels generiska namn skrivs med ­liten begynnelsebokstav om det inte förenas med tillverkarnamn, då det inleds med stor bokstav, liksom alla fantasinamn skrivs med stor begynnelsebokstav.

    Annons
    Annons
    X

    En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna.

    Foto: PERNILLA WAHLMAN/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X