Annons
X
Annons
X

Läkare dömer ut modediet

Försäljningen av glutenfria matvaror slår rekord. Men bara de 2–3 procent av befolkningen som lider av sjukdomen celiaki behöver undvika veteproteinet av hälsoskäl, hävdar Sveriges ledande expert på området. Tvärtom kan en glutenfri kost göra det svårare för läkare att upptäcka celiaki.

Bagaren Karin Moberg med solros och havrelimpor.

Bagaren Karin Moberg med solros och havrelimpor. Foto: TOMAS ONEBORG

Glutenfritt har tagit över som den snabbast växande modedieten. I böcker och bloggar framställs gluten – ett protein i vete som människan ätit i 10 000 år - som ett avgörande hot mot vår hälsa.

För den grupp som lider av glutenintolerans – celiaki – är det utan tvekan så. För dem kan minsta spår av gluten framkalla en allvarlig inflammation i tunntarmen. Men i vårfloden av kokböcker är det närmast standard att recepten riktade till en bred allmänhet är glutenfria, och i butikerna lanseras ständigt nya glutenfria produkter.

– Vår försäljning av glutenfritt ökade med 25 procent förra året. Det är en stark trend och jag tror på en fortsatt ökning. Vi utvidgar vårt sortiment av glutenfria ­varor, säger Christina Karlsson som är dietist på Ica.

Annons
X

Om du misstänker celiaki så ska du gå till doktorn och inte själv lägga om kosten.
Anneli Ivarsson, överläkare och docent vid Umeå universitet.

Enligt en mätning som analysföretaget United minds gjort undviker 11 procent av svenska folket gluten. Det innebär att Sverige fortfarande ligger efter USA där enligt flera undersökningar cirka 30 procent av den vuxna befolkningen äter glutenfritt. Där spår en färsk marknadsanalys en fortsatt försäljningsökning på marknaden, förra året värd 8 miljarder kronor, med 140 procent fram till 2019.

Dieten har de senaste åren fått rejäl skjuts av kontroversiella böcker som David Perlmutters Grain brain, och av Hollywoodkändisar som Gwyneth Paltrow, Victoria Beckham, Miley Cyrus och Lady gaga.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – När Lady gaga och andra kändisar blir glutenfria är det många som följer efter. Men det är en väldigt diffus trend där det saknas starka bevis för att det är bra för det stora flertalet. Glutenfritt tolkas nog av de flesta inte så bokstavligt utan mer som en generell hälsoetikett, säger trend­analytikern Ingela Stensson vid United Minds.

    Samtidigt argumenterar flera kontroversiella och boksäljande läkare för att gluten kan bidra till allt från ledvärk, eksem och migrän till depression och demens.

    Så vad säger forskningen? Enligt Anneli Ivarsson, överläkare och docent vid Umeå universitet, finns det ingen anledning för personer som inte lider av celiaki att undvika gluten. Det var hon som 1987 kom den svenska celiaki-epidemin på spåren. Provtagningar visade att ­antalet unga som inte tålde gluten ökat från en halv procent till nära 3 procent i de värst utsatta årskullarna.

    – Ökningen hängde ihop med ändrade kostråd för spädbarn. När råden åtgärdades sjönk andelen drabbade tillbaka, men inte helt, säger Anneli Ivarsson.

    Landets föräldrar hade fått rådet att introducera gluten till spädbarn vid sex månaders ålder i stället för vid fyra månader, och då hade många hunnit sluta amma. Glutenintroduktion utan amning visade sig vara en dålig kombination som ökade risken för att barnet skulle drabbas av glutenintolerans och få diagnosen celiaki, en sjukdom som kräver livslång kostomläggning.

    Samtidigt som kostråden ändrats hade tillverkarna ökat andelen mjöl i barnmaten för att kunna sänka proteininnehållet. När dessa två förändringar korrigerades dämpades epidemin. Andelen drabbade barn sjönk från ­3 procent till 2,2 procent, vilket fort­farande var över utgångs­nivån.

    En stor svensk studie avslöjade för några år sedan att många av dessa fall av celiaki inte upptäcks.

    – Det är en stor grupp som har celiaki, kanske uppåt 140 000 ­svenskar och för dem är det utmärkt att sortimentet av glutenfria varor ökat, säger Anneli Ivarsson.

    Men hur är det då för alla andra, de som inte fått diagnosen ­celiaki, bör de äta glutenfritt?

    – Nej, jag är helt emot den glutenfria modetrenden. De jag talar om, de som har glutenintolerans, är 3 procent av befolkningen. De övriga 97 procenten kan äta gluten, säger Anneli Ivarsson som idag är en internationellt erkänd expert på området. Hon leder även läkarsällskapets kommitté för celiaki.

    Ytterligare ett skäl talar emot att själv börja behandla magbesvär med en glutenfri kost. När läkarna tar prover för att upptäcka celiaki letar de efter tecken på att kroppen reagerar på gluten, och då är det en förutsättning att man ätit gluten under lång tid. Annars är det nästan omöjligt att ställa rätt diagnos.

    I sociala medier vittnar många om hur de mår bättre av att äta glutenfritt men Anneli Ivarsson är övertygad om att det i många fall handlar om personer som inte själva vet om att de har celiaki.

    – Om du misstänker celiaki så ska du gå till doktorn och inte själv lägga om kosten, säger ­Anneli Ivarsson.

    För det stora flertalet som väljer glutenfritt, menar hon att det helt saknas skäl.

    – De blir lurade att köpa en ­dyrare vara. För den stora majoriteten vore det bättre för hälsan att satsa sina pengar på frukt, grönsaker och fisk.

    Annons
    Annons
    X

    Bagaren Karin Moberg med solros och havrelimpor.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 4

    Det finns mycket att välja på - även för den som inte tål gluten. Majsmjöl, psylliumfrön, bovetemjöl, havremjöl, solrosfrön, pumpakärnor och rismjöl är några av ingredienserna.

    Foto: LEIF R JANSSON / TT Bild 2 av 4

    I glutenfri kost utesluts alla vanliga sorter av bröd, mjöl, flingor och kli, liksom mannagryn, skorpmjöl, frukostflingor, makaroner och spaghetti av vete, råg och korn.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 3 av 4

    Bagaren Karin Moberg bakar glutenfritt på bageriet Friends of Adam.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X