Annons
X
Annons
X
Sverige
Analys

Inger Atterstam: Läge att hissa varningsflaggor

Det finns ett stort glädjeämne i SvD:s kartläggning av barnmedicinmarknaden. Den slentrianmässiga förskrivningen av antibiotika till förkylda barn har äntligen vänt nedåt efter alla år och efter allt tjat. I övrigt finns orsak att hissa varningsflaggor.

Det nya mönstret för medicinanvändningen hos barn väcker tankar och känslor. Den branta ökningen av preparat mot sömnbesvär, depressioner och psykiska problem som adhd. Vad står den för? Vad betyder den? Är den bra eller dålig?

Främst är det insikten om de hårda kommersiella regler som styr läkemedelsmarknaden som väcker farhågor.

Barnen – cirka 100 000 nya varje år – utgör en stor delvis outnyttjad marknad som skulle kunna exploateras av dem som vill öka försäljningen av läkemedel.

Annons
X

Samtidigt blir verkligheten för barnen och för deras familjer tuffare, toleransen för problem och svagheter minskar. Mediciner kan erbjuda en ”quick-fix” för företeelser som egentligen kräver mer komplicerade och tidskrävande insatser. Ett exempel är att ge piller till barn som inte kan sova och håller familjen vaken istället för att ta reda på och hantera eventuellt mer komplicerade orsaker till problemen.

På läkemedelsområdet används tre kommersiellt gångbara knep.

  1. Att utvidga användningen av gamla etablerade preparat till nya oexploaterade konsumentgrupper till exempel barn.
Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det skulle kunna gälla för vuxenstorsäljarna blodsfettssänkande medel och kanske också blodtryckspreparat och diabetesmediciner till allt yngre personer. Det kan inte vara en tillfällighet att så många företag sett till att nästan alla statiner redan är godkända för att använda till barn.

    Fetmaepidemin bland barn och unga har ju varit det dominerande hälsohotet på agendan sedan lång tid.

    2 Indikationsglidning, det vill säga att ett preparat som godkänns för en viss sjukdom successivt börjar ges också mot andra – ofta större – symtom. I dessa fall är det läkarna som styr.

    De har rätt att skriva ut recept för vad de anser viktigt även om indikationen inte är formellt godkänd.

    1. Medikaliseringen av egentligen naturliga variationer i utvecklingen och i personlighetsdrag. Den mångåriga kritiken av den starka ökningen av adhd-medicineringen till barn är ett ofta använt exempel.

    Under flera år har bristen på läkemedelstestningar på barn framställts som det största problemet på detta område. En uppenbar risk för oväntade biverkningar och misslyckanden.

    Och fortfarande idag testas alltför få läkemedel på barn. Motståndet har visat sig vara oväntat stort från läkemedelsföretagen eftersom de inte vill riskera bakslag med risk för påföljande rättsliga skadeståndskrav. Barn som skadas i medicintester är ingen pr-mässig höjdare och kan dessutom bli dyrbar.

    Visserligen fick läkemedelsföretagen ökad patenttid med ett halvår som morot att börja testa sina läkemedel på barn. Men det räcker uppenbarligen inte. Erbjudande borde sockras än mer, anser många.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för?

    quiz.svd.se

    V 39 | Vad heter den omstridda boken?

    quiz.svd.se

    V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?

    quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X