Annons
X
Annons
X

Kvinnojourer får mer pengar

Regeringen ökar nu de statliga bidragen till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Pengar löser inte alla problem, men det är ett viktigt steg på vägen, skriver ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD).

BRÄNNPUNKT | BUDGETEN

Stödet för våldsutsatta kvinnor behöver vara flexibelt och heltäckande på samma gång.
Maria Arnholm och Maria Larsson

Våld mot kvinnor är det mest akuta jämställdhetsproblemet vi har i dag. Det finns i alla samhällsklasser och i alla delar av Sverige. Men trots att mäns våld mot kvinnor funnits i alla tider har det inte alltid funnits på den politiska dagordningen. Kvinnojourerna är pionjärer inom detta arbete och mycket av den politik som formulerats i dag är ett resultat av deras ihärdiga opinionsbildning. Bara det faktum att vi i dag pratar om våldet som ett jämställdhetsproblem är ett tecken på att kunskapen om frågan har spridit sig från experterna till politiker i både riksdag och regering.

Från att ha varit något som ofta i huvudsak hanterats av kvinnojourerna, har det blivit allt tydligare att arbetet mot mäns våld mot kvinnor är en del av den allmänna välfärden. Det är en utveckling som är bra. Regeringen har bland annat skärpt socialtjänstlagen (2007), så att kommunerna numera ska ge våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp. Det välfärdssystem som inkluderar vård, skola och omsorg ska självklart också inkludera skyddet av våldsutsatta kvinnor. Det kräver en mångfald av aktörer, och där är kvinnojourerna en viktig del.

Med bakgrund av detta har regeringen bestämt sig för att permanent öka de statliga verksamhetsbidragen för organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Det är en satsning på de kvinnojourer och de ideella organisationer som i dag erbjuder en ovärderlig hjälp för kvinnor, även dem som inte vill vända sig till myndigheterna. Vi ser att kvinnojourerna på många håll i landet behöver mer resurser, såväl för det lokala som för det nationella arbetet. Därför har regeringen beslutat att stärka det statliga verksamhetsbidraget.

Annons
X

I budgetpropositionen för 2014 finns en permanent höjning av bidraget som innebär att den tillfälliga förstärkningen om 10 miljoner kronor ligger kvar och förstärks med ytterligare 13,4 miljoner kronor under 2014. Från och med 2015 blir det en förstärkning på 23,3 miljoner kronor årligen.

För kvinnojourerna blir det mer än en fördubbling av medlen. Det betyder en förstärkning för bland annat de kvinnojourer som arbetar nationellt, som exempelvis Terrafem, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR.

Vi vet att mer pengar inte kommer att vara en lösning på alla problem, även om det är ett steg på vägen. Därför arbetar regeringen också med att se över strukturen som finns på plats för att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den mängd aktörer som en våldsutsatt kvinna möter kan lätt bli överväldigande. Finns barn, missbruk eller funktionshinder med i bilden blir det ännu mer komplicerat. Och det är viktigt att varje individ kan få den hjälp som hon behöver. Stödet för våldsutsatta kvinnor behöver vara flexibelt och heltäckande på samma gång. Men det är svårt att få alla individer som jobbar inom vården, skolan, rättsväsendet, polisen, kommunen och socialtjänsten att samarbeta och dra åt samma håll. Att en misshandlad kvinna ensam ska kunna navigera i detta är en helt orimlig förväntan. Samhället behöver bli bättre och skyddsnätet betydligt starkare. För att komma till rätta med detta pågår ett arbete på flera fronter:

    • Sedan lite mer än ett år arbetar Carin Götblad, som är regeringens nationella samordnare för våld i nära relationer, på att ta ett helhetsgrepp kring den här stödstrukturen och komma med förslag på hur den kan förbättras. I det ingår att också titta på hur kvinnojourernas och andra organisationers verksamhet kan förstärkas. I juni 2014 ska hon redovisa resultatet.

    • I går kom Socialstyrelsen med sin redovisning av ett uppdrag de genomfört om de skyddade boendena. Nu finns en kartläggning av omfattningen och kvaliteten på boendena, samt en tydlig definition av vad som räknas som ett skyddat boende.

    • Regeringen har också skickat ut förslag på remiss som handlar om hur man kan förbättra skyddet för hotade och förföljda personer. Där finns bland annat konkreta åtgärder som handlar om att göra det svårare att spåra individer och om hur myndigheter bättre kan arbeta tillsammans för att skydda de personer som har sekretessbelagda personuppgifter.

    Detta är bara några exempel. Alla dessa insatser är också en fortsättning på de insatser som regeringen har gjort under denna och förra mandatperioden för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är en satsning som beräknas uppgå till cirka 1,5 miljarder kronor, vilket saknar motstycke i jämställdhetsarbetets historia.

    Kvinnojourernas arbete har en central roll i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Att få tillgång till deras hjälp och stöd är ovärderligt för de våldsutsatta kvinnorna, inte minst när det gäller att få kunskap om vad kvinnor har rätt att kräva och vad de kan förvänta sig att få hjälp med – nämligen att leva fria från våld och förtryck.

    MARIA ARNHOLM (FP)

    jämställdhetsminister

    MARIA LARSSON (KD)

    barn- och äldreminister

    Mer debatt om kvinnovåld:

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X