Annons
X
Annons
X

Kvalitet kräver förändringar

Det är dags att definiera om begreppet kvalitetsjournalistik. I dagens medievärld är snabbhet och tillgänglighet lika viktigt som analys och fördjupning. Kvaliteten mäts i varje stund av läsarna, skriver SvD:s chefredaktör Lena K Samuelsson och digitala chef Fredric Karén.

Det är vårt jobb att ta kvalitetsjournalistiken in i framtiden. För att lyckas med det måste vi våga ta tuffa beslut och ifrågasätta gamla sanningar, skriver Lena K Samuelsson och Fredric Karén.

Det är vårt jobb att ta kvalitetsjournalistiken in i framtiden. För att lyckas med det måste vi våga ta tuffa beslut och ifrågasätta gamla sanningar, skriver Lena K Samuelsson och Fredric Karén. Foto: KARIN GRIP

BRÄNNPUNKT | KVALITETSJOURNALISTIK

Kvalitet mäts i redaktionens förmåga att välja rätt.
Lena K Samuelsson och Fredric Karén

Förra året gick den svenska dagspressen igenom ett stålbad. Enligt tidningen Medievärlden försvann över 370 redaktionella tjänster på dagstidningarna. I år väntas ytterligare 100 journalistjobb försvinna. SvD:s sparpaket i höstas ledde till att drygt 30 tjänster försvann och redaktionen omorganiserades.

Samtidigt har nya digitala medievanor hos läsarna lett till att svenska tidningar har fler läsare än någonsin, journalistiken har aldrig haft ett större genomslag. En vanlig dag når Svenska Dagbladet drygt 900000 läsare – i tidningen, på mobilen och sajterna. Plötsligt finns möjligheter och krav på att utveckla en ny typ av journalistik och nya verktyg som liverapportering, webb-tv och crowd sourcing. Det är bra och leder till innovation och nya arbetssätt.

Annons
X

Men nya medievanor leder också till fallande pappersupplagor och lägre annonsinvesteringar. Svensk morgonpress tappade under förra året 12 procent av annonsintäkterna (enligt IRM). Samtidigt ökade SvD:s online-affär med 46 procent 2012 jämfört med 2011.

De gamla affärsmodellerna utmanas. Den digitala affären är i kraftig tillväxt, men kan ännu inte kompensera bortfallet.

Mediehusen behöver spara och samtidigt rekrytera och rusta sina medarbetare för framtiden. Tidningarna behöver investera i nya digitala produkter och tjänster för att läsarna och annonsörerna ska uppfatta oss som relevanta. Samtidigt är papperstidningen fortsatt avgörande och kräver mycket resurser. Det är ingen enkel ekvation.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Frågan är då: Vad händer med kvalitetsjournalistiken? Hur mycket besparingar tål det journalistiska innehållet innan det vattnas ur och blir intetsägande och ointressant? Eller mår journalistiken bättre än på länge, driver förändringen rent av fram en bättre kvalitet? Debatten om kvalitetsjournalistiken är viktig och kräver många perspektiv.

    Ordet kvalitet, i journalistisk bemärkelse, har förändrats och utvecklats de senaste 20 åren. Då var det synonymt med långa artiklar, få bilder, redovisningsplikt och broadsheet-format. Då levde tidningarna i en kontext helt utan konkurrens från digitala medier. Vid midnatt frös redaktionerna dygnet och redovisade i tidningen dagen efter vad som hänt. Journalisterna hade tolkningsföreträde och satt på informationen.

    Nu publicerar redaktionerna oavbrutet och över dygnet och granskas direkt av en kvalificerad läsekrets. Snabbhet och uppdatering har blivit viktiga kvalitetsbegrepp. Liksom interaktivitet, sökbarhet och att kombinera text, ljud och bild.

    Därför måste vi våga definiera om begreppet kvalitetsjournalistik till att också omfatta det moderna sättet att publicera nyheter. I dagens medievärld är snabbhet och tillgänglighet lika viktigt som analys och fördjupning. Ingen granskning är komplett utan interaktivitet. Det är också viktigt att förstå att med den mångfald och konkurrens som i dag finns på mediemarknaden kommer tidningshusen att behöva välja och prioritera i betydligt högre utsträckning än tidigare, kvalitet måste gå före kvantitet. Detta gäller inom alla områden: inrikes, utrikes, näringsliv och kultur. Vi kommer att lägga avsevärt mindre resurser på att oreflekterat referera det som har hänt.

    Att välja hårdare betyder dock inte detsamma som att välja bort. Här är ett tydligt exempel:

    Sporten är viktig i en morgontidning, så även i SvD. Sporten ska precis som vanligt omfatta flera sidor varje dag i tidningen och få rejält utrymme på webben. Vi tror att analysen är viktig och lägger den journalistiska kraften där, med en egen sportanalytiker. Resten av innehållet och sidorna kommer att produceras externt. Sveriges Radio, SVT och TV4 har i många år arbetat med externa bolag som producerar innehåll åt kanalerna. Nu är det dags för tidningsbranschen att också våga ta det klivet.

    På samma sätt tror vi att det egna nyhetsarbetet blir allt viktigare i framtiden. Därför väljer vi att prioritera inom de områden där vi kan göra skillnad: granskningen och analysen i kombination med de digitala kanalernas styrkor: interaktiviteten med läsarna, möjligheten att ställa frågor till makthavare och ansvariga personer i realtid. Den grävande journalistiken, de avslöjande artikelserierna och de storslagna reportagen.

    Låt oss ge två exempel:

    • För några veckor sedan lanserade SvD Hyreskollen. Över 5000 läsare har fyllt i vad de betalar i hyra och på så sätt deltagit i kartläggningen av hyresmarknaden. Den har varit till nytta för dem som står i begrepp att signera sina kontrakt och för oss har de över 1000 bostadshistorierna från läsarna lett till nya granskningar av Stockholms bostadsmarknad.

    • SvD Näringsliv håller som bäst på att granska Vattenfalls köp av holländska Nuon, en affär som kostat svenska skattebetalare miljardbelopp. Nuonaffären har blivit en besvärlig fråga för regeringen som just nu gör allt vad som står i dess makt för att skaka av sig ansvaret för denna miljardnota.

    Båda är exempel på agendasättande nyheter, publicerade över alla plattformar, burna av profilerade skribenter som kritiskt granskar, analyserar och hjälper våra läsare att bättre förstå sin samtid.

    På SvD är vi stolta över vår historia som sträcker sig tillbaka till 1884. Vi är stolta över vårt varumärke, vår journalistik och den framgångsresa som gett SvD en ledande position bland svenska morgontidningar. Men vi är också ödmjuka inför den utmaning som nu ligger framför oss och kollegorna på alla svenska dagstidningar. Det är vårt jobb att ta kvalitetsjournalistiken in i framtiden. För att lyckas med det måste vi våga ta tuffa beslut och ifrågasätta en del gamla sanningar.

    Allmän nyhetsförmedling är inte en bärande framtida affärsmodell. I det moderna medielandskapet med sin fantastiska mångfald är tillgången på allmänna nyheter i stort sett obegränsad. Och dessutom gratis. Morgontidningar har starka varumärken och långsiktiga relationer med sina prenumeranter, de relationerna måste i konsekvensens namn byggas i samtliga kanaler. Därför inför SvD, liksom många andra tidningar, en ny modell under våren där du som är prenumerant får full tillgång till samtliga digitala kanaler medan den som inte är prenumerant inte längre kan läsa obegränsat.

    Kvalitet är inte längre att pliktskyldigt rapportera om allt som hänt. Kvalitet mäts i redaktionens förmåga att välja rätt, att vara trovärdig i sina val, att underbygga med fakta och analys och att presentera materialet anpassat efter varje kanals särart och styrkor. Kvalitet är distinkt journalistik som är relevant för dig, i den kanal du väljer och när du väljer.

    LENA K SAMUELSSON

    chefredaktör

    FREDRIC KARÉN

    chef SvD Digital

    Läs också chatten med SvD:s läsare här.

    Annons
    Annons
    X

    Det är vårt jobb att ta kvalitetsjournalistiken in i framtiden. För att lyckas med det måste vi våga ta tuffa beslut och ifrågasätta gamla sanningar, skriver Lena K Samuelsson och Fredric Karén.

    Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X