Annons
X
Annons
X

”Kunskap om matallergier behöver spridas”

Det behövs ett nationellt centrum för matöverkänslighet. Forskning och mer kunskap är nödvändigt för att förbättra situationen för miljoner som lider av överkänslighet mot mat, skriver Maritha Sedvallson, Astma- och Allergiförbundet, tillsammans med två professorer.

Familjer med överkänslighet för mat lever ofta med stor rädsla runt maten, vilket leder till att man skapar ”säkra zoner” som sträcker sig betydligt längre än vad som behövs, skriver artikelförfattarna.

Familjer med överkänslighet för mat lever ofta med stor rädsla runt maten, vilket leder till att man skapar ”säkra zoner” som sträcker sig betydligt längre än vad som behövs, skriver artikelförfattarna. Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | ALLERGIER

En grupp experter har tillsammans med samtliga viktiga intressenter inom matområdet tagit fram en strategi för att skapa ett bättre liv för de två miljoner av befolkningen som lider av födoämnesöverkänslighet. Det behövs en samordning av kunskap inom området. Därför föreslås i strategin att det skapas ett nationellt centrum för matöverkänslighet med uppgift samla och sprida kunskap om allergier och annan överkänslighet mot mat.

I Sverige uppger 20 procent av befolkningen att de är överkänsliga för något livsmedel, medan cirka 8 procent har läkardiagnosticerad födoämnesallergi. Dagens metoder för att mäta födoämnesallergi är begränsade till att mäta nivåer av IgE-antikroppar i blodet, men det ger inte nödvändigtvis information om personen kommer få en överkänslighetsreaktion mot ett visst födoämne. En stor grupp personer reagerar på mat utan att ha en allergi som syns i IgE-tester. Glutenöverkänslighet (celiaki)är ett exempel på en sådan sjukdom. Det är en autoimmun sjukdom som kan ge svåra besvär i mage-tarm, som dessutom medför andra kroniska problem. För andra överkänslighetsproblem finns idag inga tester alls. Vi vet för lite om varför personer reagerar mot mat och hur vi kan förhindra en sådan reaktion. Det behövs därför mer forskning om de underliggande mekanismerna för reaktioner mot mat och patientnära forskning om födoämnesallergi och överkänslighet för mat, samt hur man kan förbättra diagnos och behandling av födoämnesöverkänslighet.

Mat spelar en central roll i allas våra liv. Den är livsnödvändig och viktig ur ett socialt perspektiv. Familjer med överkänslighet för mat lever ofta med stor rädsla runt maten, vilket leder till att man skapar ”säkra zoner” som sträcker sig betydligt längre än vad som behövs. Resultatet blir social isolering. Studier har visat att livskvaliteten hos barn/ungdomar med födoämnesallergier är lägre än hos barn med diabetes. Sjukdomen medför stora kostnader för den drabbade och dess familj, med många akutbesök och utebliven skola och arbete. Hushållskostnader för en familj där det ingår en person med födoämnesallergi ligger på mellan 35000 och 72000 kronor extra per år jämfört med ett hushåll utan en födoämnesallergiker.

Annons
X

Samhällets mål måste vara att den som reagerar med överkänslighet mot mat får en säker diagnos och tillgång till god, näringsriktig och säker mat. För den som har matallergier kan det vara en utmaning att hitta något den tål i livsmedelsbutiken. EU-lagstiftningen kräver tydlig märkning av de 14 vanligaste allergenerna, men samtidigt används märkningen ”kan innehålla spår av …” flitigt och är helt oreglerad. Det behöver fastställas lägsta tolererade doser som kan ersätta denna typ av märkning samt flera produkter som är fria från specifika allergener.

I hemmet har man god kontroll över vad man äter, men hur hanteras födoämnesöverkänslighet utanför hemmet? I en skolklass på 30 elever, har två stycken en födoämnesallergi och de flesta av dessa kommer att få en reaktion någon gång i skolan eller förskolan. Detta lägger ett stort ansvar på skolköket att tillhandahålla säker mat till alla elever. I Halmstad visade en undersökning att 36 procent av kökspersonalen inte hade fått någon utbildning om födoämnesöverkänslighet trots att reaktioner mot mat kan vara livsfarliga. Det förekommer också allvarliga reaktioner mot mat i samband med restaurangbesök. Det behövs en samordning mellan kommunerna för att ta fram best practice-rutiner för mathantering i skola och förskola, samt i restaurangkök.

Fokusgruppsstudier med födoämnesöverkänsliga och föräldrar till barn med födoämnesöverkänslighet anger kunskapsbrist som det största problemet i relation till sin sjukdom. De som är drabbade tas ofta inte på allvar och stämplas som ”svåra” eller ”krångliga”. Även med de bästa intentionerna görs misstag. Exempelvis förväxlas ofta laktosintolerans med mjölkproteinallergi, vilket kan leda till förödande konsekvenser. Nya mattrender, så som LCHF, förordar glutenfri och mjölkfri kost. Det har ökat utbudet av produkter för födoämnesöverkänsliga, samtidigt som särskilda matbehov allt oftare uppfattas som livsstilsval. Utvecklingen understryker behovet av en säker gemensam källa för information om födoämnesöverskänslighet som vänder sig till patienter, sjukvårdspersonal, livsmedelsbranschen med flera.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det behövs en samordning av kunskapsspridning, utveckling, och forskning när det gäller matöverkänslighet. En grupp experter har tillsammans med samtliga viktiga intressenter inom området och med stöd från Vinnova tagit fram en strategi för att skapa ett bättre liv för de två miljoner av vår befolkning som lider av matöverkänslighet. I expertgruppens rapport föreslås ett nationellt centrum för matöverkänslighet.

    Vi stödjer gruppens slutsatser och anser att regeringen måste ge uppmärksamhet och stöd till skapandet av en nationell samordning inom området. Ett initiativ från regeringen kommer att mötas positivt från alla intressenter på livsmedelsområdet.

    Maritha Sedvallson

    förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

    Gunilla Hedlin professor och barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, föreståndare för klinisk forskning vid Centrum för allergiforskning, Karolinska Institutet

    Sven-Erik Dahlén

    professor, Astma och Allergiforskning vid Institutet för Miljömedicin, föreståndare for Centrum för allergiforskning vid Karolinska Institutet

    Annons

    Familjer med överkänslighet för mat lever ofta med stor rädsla runt maten, vilket leder till att man skapar ”säkra zoner” som sträcker sig betydligt längre än vad som behövs, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X