Ett barn är fött – men var och när?

Av alla de berättelser om Jesus som finns i evangelierna är det sannolikt de som beskriver omständigheterna kring hans födelse och död som är mest kända. Ett skäl till detta är nog att dessa två centrala händelser i den kristna traditionen är kopplade till de två helger, jul och påsk, som trots den ökande sekulariseringen i samhället, ändå behållit en hel del förbindelser till de historiska händelser som ursprungligen gett upphov till dem. Detta gäller kanske i synnerhet julen. För även om det moderna julfirandet utvecklats ur en rätt egendomlig sammansmältning av disparata traditioner, varav somliga inte alls har särskilt mycket med kristendom att göra, så är det nog få människor som inte känner till att julen på något sätt har att göra med Jesus födelse.

De flesta, även de som annars har rätt begränsade kunskaper om kristna traditioner, brukar känna till berättelsen om hur Josef och Maria färdades från Nasaret till Betlehem - Maria, som tvingades föda i ett stall, eftersom det inte fanns plats för familjen på härbärget, skattskrivningen, kejsar Augustus, änglar som sjöng och herdar som samlades ledda av en stjärna. Eller var det de vise männen? Och hur var det med Herodes, som ville döda alla gossebarn, och flykten till Egypten? Det som är en smula förvirrande är förstås att det finns två olika versioner av hur det gick till när Jesus föddes, två versioner som inte är så lätta att harmonisera med varandra. Det är i Matteusevangeliet vi kan läsa om de vise männen, om stjärnan som ledde dem till Jesusbarnet och flykten till Egypten undan den onde Herodes medan Lukasevangeliet berättar om änglasången och herdarna som fann barnet lindat och lagt i en krubba.

Att det finns två olika versioner av födelseberättelserna, som alltså delvis motsäger varandra, väcker förstås frågan om huruvida de här källorna kan användas till en historisk rekonstruktion av hur det verkligen gick till när Jesus föddes. Kan man till exempel veta något om tidpunkten och platsen för Jesus födelse? I dessa frågor råder nämligen ingen direkt samstämmighet mellan de två evangelisterna.
Ett grundläggande problem är att vår kunskap om den historiske Jesus uteslutande kommer från de fyra evangelierna. Eftersom evangelieförfattarnas yttersta syfte var att visa att Jesus var den utlovade Messias (se till exempel Joh 20:31) kan det vara svårt att skilja mellan historiskt tillförlitliga uppgifter, som mycket väl kan finnas, och teologiskt färgad historieskrivning. Enligt den mest accepterade teorin om evangeliernas tillkomst skrev Markus sitt evangelium cirka år 70 medan Matteus och Lukas skrev sina versioner oberoende av varandra men med Markusevangeliet som huvudkälla några decennier senare. Johannesevangeliet anses representera en mer oberoende tradition, och han brukar räknas som den siste i raden av evangelister. De enskilda evangelisterna förefaller alla haft lite olika teologiska syften, och i fallet med Matteus och Lukas har de sannolikt känt behov av att både komplettera och korrigera Markus framställning. Födelseberättelserna utgör ett bra exempel på att Matteus och Lukas måste ha haft tillgång till andra källor utöver Markusevangeliet, eftersom Markus inte alls nämner omständigheterna kring Jesus födelse.

Men när föddes då Jesus ? Enligt Lukas skedde detta under kejsar Augustus regeringstid, närmare bestämt när denne genomförde en skattskrivning som sägs ha omfattat både Galiléen och Judéen. Denna skattskrivning är skälet till att Josef tar sig från Nasaret i Galiléen till Betlehem med sin höggravida hustru och skulle ha ägt rum när Quirinius var ståthållare i Syrien (Luk 2:2). Från andra källor vet vi att Publius Sulpicus Quirinius blev ståthållare i Judéen år 6 e Kr., och enligt den judiske historikern Josefus genomförde han då en folkräkning i Judéen - men inte i Galiléen. Jesus skulle alltså principiellt kunna vara född under Quirinius ämbetsperiod, när en skattskrivning finns dokumenterad och då även Augustus var kejsare. Men Lukas kopplar också ihop Jesus födelse med att Herodes den store var kung i Judéen. Lukas (1:5-25) berättar nämligen att när Herodes var kung fick Sakarias, Johannes Döparens far, genom en "Herrens ängel" veta att hans hustru, Elisabet, skulle föda en son. Sex månader därefter kom ängeln Gabriel till Maria i Nasaret och meddelade att hon skulle bli havande och föda en son, trots att hon "aldrig haft någon man" (Luk 1:27-38). Herodes den store, som sedan 39 f Kr var lydkung över Judéen, Galiléen, Samarien och Iduméen, dog emellertid våren 4 f Kr, och om Maria födde Jesus drygt ett år efter det att Johannes Döparens födelse annonserats innebär det att Jesus torde ha fötts senast år 3 f Kr, alltså nästan tio år tidigare än då Quirinius var ståthållare i Syrien.

Det finns en del omständigheter som gör detta sannolikt. Efter Herodes den stores död delades dennes rike så småningom upp mellan hans söner. Herodes Arkelaos blev först härskare över hela faderns rike men misskötte sig och avsattes av romarna år 6 e Kr. Hans område kom härefter att administreras direkt av Rom. Att romarna, i samband med att de tog över administrationen, lät genomföra en lokal skattskrivning i Judéen förefaller helt adekvat. Över Galiléen härskade nämligen en annan av Herodes söner med Roms goda minne, nämligen Herodes Antipas, vilket inte gör det särskilt sannolikt att Rom skulle ha involverat också dennes område i en folkräkning.

När det gäller uppgifterna om skattskrivningen har Lukas av allt att döma misstagit sig. Sannolikt föddes Jesus under slutet av Herodes den stores regeringstid någon gång mellan år 7 och 4 f Kr. En sådan slutsats bekräftas också av Matteusevangeliet som, utan att nämna vare sig Quirinius eller skattskrivning, beskriver Herodes som frisk och kry och i full färd med att döda gossebarn. Att Jesus föddes "före Kristus" kan ju förefalla lite egendomligt, men vår västerländska tideräkning accepterades först på 500-talet och byggde på felaktiga beräkningar av munken Dionysius Exiguus. Under alla omständigheter får detta faktum hysterin kring millennieskiftet att framstå i ett helt annat ljus - i verkligheten hade det av allt att döma redan inträffat flera år innan världen firade (och fruktade) denna händelse!

Evangelisten Lukas berättelse är emellertid behäftad med flera egendomligheter vilket leder oss in på frågan var Jesus föddes. Lukas vill ju göra gällande att Josef och Maria bodde i Nasaret i Galiléen och att de på grund av skattskrivningen färdades till Betlehem, eftersom Josef var av "Davids hus" (Luk 2:4). När det gäller Josefs, och därmed Jesus, släktskap med kung David har somliga forskare tänkt sig att vi här har att göra med ett så kallat theologoumenon, det vill säga en teologiskt motiverad historieskrivning. Man har hävdat att samtida föreställningar om den kommande Messias närmast krävde att Jesus, om han skulle identifieras med Messias, skulle kopplas till kung David. Nu verkar det emellertid som om kopplingen mellan Messias och David inte var alldeles nödvändig: flera messiaspretendenter hade inget alls att göra med David. Ledaren för den judiska revolten 132-135 e Kr., Bar Kochba, ansågs vara Messias, men var inte alls släkt med David. I Qumransekten fanns föreställningar om en davidisk Messias, men också om en prästerlig Messias av Arons ätt. Jesus status som Messias inom den unga Jesusrörelsen stod eller föll sannolikt inte med hans koppling till Davids hus. Det är alltså fullt möjligt att Jesus släktskap med kung David är en helt riktig historisk uppgift.

Men varför var nu Josef och Maria tvungna att ta sig från Nasaret i Galiléen till Betlehem i Judéen - och är det alldeles säkert att Jesus verkligen föddes där? Lukas vill ju göra gällande att skälet var skattskrivningen, men att romarna skulle ha krävt att alla människor skulle ta sig till de platser från vilka deras familjer härstammade är inte så troligt. Det normala var att romarna registrerade befolkningen där den bodde och där följaktligen den egendom fanns som skulle beskattas. Det faktum att Josef och Maria inte fick plats i härbärget antyder att Josef inte hade vare sig släkt eller några tillgångar i Betlehem. Men ännu egendomligare blir det om vi betraktar Matteus födelseberättelse. Den som läser Matteus evangelium, utan kännedom om Lukas version, kommer knappast på tanken att Josef och Maria först bodde i Nasaret och sedan tog sig till Betlehem för att föda Jesusbarnet, eftersom familjen, enligt Matteus, redan bodde i Betlehem.

Enligt Matteus (2:1-23) föddes Jesus i Betlehem och uppvaktas därefter av några "österländska stjärntydare", som på uppdrag av den onde Herodes, försöker ta reda på allt de kan om judarnas nyfödde kung. Ledda av en stjärna söker de sig fram till platsen där Jesus fötts, men finner vare sig herdar eller stall, inte heller sjungande änglar eller krubbor, utan ett hus som förefaller vara Josefs och Marias permanenta bostad. Efter det att stjärntydarna har bringat Jesusbarnet sin hyllning lurar de emellertid Herodes och återvänder till sitt eget land. Herodes blir rasande och tar sig för att döda alla gossebarn under två år. För att undkomma flyr familjen till Egypten. Först sedan en ängel i en dröm förklarat faran vara över återvänder de till landet Israel, men inte till Betlehem i Judéen, utan till "en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré" (Matt 2:23).

Trots att både Lukas och Matteus menar att Jesus föddes i Betlehem finns en del skäl att ifrågasätta riktigheten i detta. Som Matteus påpekar ska Jesus komma att kallas "nasaré". Faktum är att idén att Jesus skulle komma från Betlehem inte har gett något som helst genomslag i resten av Nya testamentet. Inte ens i Lukas- och Matteusevangeliet anknyter evangelisterna till Jesus födelse i Betlehem, förutom i födelseberättelserna. I evangelierna, liksom i resten av Nya Testamentet är Nasaret den plats till vilken Jesus knyts, och det var som Jesus från Nasaret, judarnas konung, han slutligen korsfästes, om man får tro Johannesevangeliet (Joh 19:19).

Markusevangeliet, som ju både Lukas och Matteus använde som en källa när de skrev sina evangelier, röjer inte heller någon kännedom om att Jesus fötts i Betlehem, utan betecknar Nasaret som Jesus "hemstad" (Mark 6:1). Det är möjligt att en ursprunglig tradition förlade Jesus födelse just till Nasaret men att senare förväntningar på att Messias, Davids son, skulle födas i Davids stad Betlehem, gav upphov till föreställningen om Betlehem som den plats där Jesus föddes. Att det kanske förhåller sig så antyds till exempel av Matteus referens (Matt 2:6) till en utsaga av profeten Mika, där det sägs att det från Betlehem skall komma "en hövding, en herde för mitt folk Israel" (Mika 5:2).

Vad man med säkerhet kan veta om Jesus födelse är med andra ord inte så särskilt mycket. Troligen föddes han någon gång mellan år 7 och 4 f Kr, kanske i Betlehem, möjligen i Nasaret, och hans föräldrar hette Josef och Maria. Det är inte omöjligt att han var av Davids ätt och sannolikt växte han upp i Nasaret i Galiléen. Här bodde han tills han, förmodligen inspirerad av Johannes Döparen, anammade kallelsen att bli en Guds profet.

Precis som evangelierna i stort uppvisar födelseberättelserna en egendomlig blandning av historia, teologi, myt och legend som den enskilde författaren vävt samman för att tillgodose sina specifika behov. Att ur detta vaska fram hur det egentligen förhöll sig i verkligheten är inte alltid lätt och osäkerheten är, minst sagt, stor. Sanningen i den bibelvetenskapliga snårskogen är ofta svåråtkomlig, även om en och annan kyrklig företrädare ibland gärna vill få oss att tro motsatsen.