Debaser Medis har en balkong med sittplatser bakom glas, med konsertljudet förmedlat via högtalare. Den brukar användas när ståplatsbiljetterna tagit slut.

Tegan Quin får förundrat syn på den konstiga balkongen under första låten och säger efteråt att hon både blev full i skratt och livrädd. Sedan undrar hon vilka som sitter där och varför. Hon spekulerar i om det kanske är fångar. Och säger att det vore typiskt för det "progressiva Sverige" att man låter fångar gå på konserter.

Lite längre fram i konserten kan Tegans tvillingsyster Sara inte heller avstå från att kommentera den konstiga balkongen och publiken där uppe som endast kan anas genom tonade glasrutor. Hon undrar om de får syre och om de hör något. Ännu lite längre fram spekulerar hon i om det kanske är föräldrarna till de unga människor som jublar och sjunger med så mycket. De som står närmast scenen och gör konserten till ett hängivet sektmöte.

Det är lite svårt att se skillnad på de svartklädda enäggstvillingarna från Kanada. De har lite olika slags pojkfrisyrer och Tegan har mer tatueringar och är den som pratar mest. Sara nöjer sig för det mesta med att kommentera tvillingsystern. Vid ett tillfälle liknar hon en tjej framme vid scenkanten som nästan svimmar vid "Tegan nyårsafton 2004".

Musiken är inte riktigt lika underhållande som de avspända monologerna mellan låtarna. Kompade av tre ganska tråkigt duktiga killar gör de en form av indiepop som brukar hamna i amerikanska tv-serier som Grey's anatomy, Veronica Mars och One Tree Hill. De sjunger bra, särskilt Tegan, rytmiken är pockande ettrig och mot slutet blir det mer och mer poppunkigt. Som bäst är de när gitarrerna byts mot klaviatur och musiken drar åt det syntiga hållet.


Dan Backman

Dan Backman

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Scen | Mest lästa