APROPÅ | Humanioras kris 1

Vilka kommer att rekryteras för att under fyra år bli nya forskare i humaniora vid de svenska universiteten? Det gäller återväxten och ämnenas framtid. Det fattas beslut nu i november.
Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet har fått in cirka 120 ansökningar till det 30-tal ämnen som är fakultetens. Det trycket har man svarat på genom att anslå 15 utbildningsbidrag. I snitt går det alltså åtta sökande per utbildningsplats.
14 personer vill satsa sin framtid på litteraturvetenskap. I det ämnet är tilldelningen liksom förra året ett, säger ett, bidrag. Ansökningarna kommer från hela landet. Men också ett par svenskspråkiga från andra länder finns bland de 14.

Vid Lunds universitet har man under två år inte haft medel tillräckligt för att utlysa något enda utbildningsbidrag i ämnet. För litteraturvetenskapliga institutionen i Stockholms säger prognosen att under närmast följande tre år kommer ingen ny antagning att kunna ske. Sett över riket som helhet är läget likartat. Inget, ett eller två
bidrag.
När jag går igenom handlingarna från de 14 70-talister som söker, blir jag övertygad om att några av dem är synnerligen lämpade som nya forskare. Ett par stycken ligger i mittfåran och har de forskningsideologiska konjunkturerna på sin sida. Andra har letat sig ut till ämnets ytterområden och vill muta in obeforskade fält.
I båda kategorierna finns där välbetänkta och realistiska projektbeskrivningar. Lika forskningsvärda som forskningsbara. Jag räknar till fem eller kanske sex starka kandidater i konkurrensen.

Det betyder att vi skall fatta ett beslut som innebär att fyra eller fem unga lovande litteraturvetare kommer att hindras från att fortsätta sina studier på högre nivå.
Det innebär att vårt högre seminarium skall förses med en ny doktorand samtidigt som det årligen avfolkas med tre, fyra eller fem som fullgjort sina studier eller slängt in handduken. Och vi talar nu om situationen på ett stort universitet, "ett av de stora i Europa" som det heter i marknadsföringen av Göteborgs
universitet. Inte om de mindre som skall försöka åstadkomma lärarledda utbildningar för en eller två doktorander, som likt en hotad art vårdas med resurser som snart inte finns.

Där pågår en långsam kvävning av humaniora på våra universitet. En gång på 70-talet gav vi ut en bok som det blev mycket bråk och debatt kring. "Humaniora på undantag?" kallade vi den och vi satte ett frågetecken efter titelorden. Nu är det utropstecken som gäller.
I år kan vi för första gången på decennier konstatera att söktrycket på humanioras grundkurser över hela landet kraftigt minskar. Utbildningsplatserna är helt enkelt svåra att fylla. Inte så konstigt när dagens lösenord är "anställningsbarhet" och studielån är dyra. I kombination med kraftigt minskad nyrekrytering av doktorander sätts ett strypkoppel på de humanistisk-filosofiska studierna.
Detta sker i tider med återkommande försäkringar om att vi befinner oss i goda händer i en ljusnande framtid där "jobben" blir fler. Fan tro"t.