Största fiskarna i pirathavet

De tillhör en generation som vuxit upp med den utbredda piratkopieringskultur som spirat runt hemdatorer i över 20 år. I bilen från centralstationen i Göteborg berättar två killar i 20-årsålder hur 80-talets copyparties vuxit till något som i dag kallas ”scenen”. En samlingsplats för dem som befunnit sig vid fronten för mjukvaruprogrammering sedan de gick i lågstadiet. Några hundra självlärda datorentusiaster träffas på hemliga, krypterade servrar som ingen oinvigd någonsin skulle hitta till.
Fredrik Neij vevar ner rutan och öppnar grindarna till den inhägnade byggnaden. Till vardags jobbar han på företaget som driftstekniker.
Julien Nebbout i bilens framsäte är en för tillfället arbetslös programmerare. I tonåren var han anarkosyndikalist och punkare. Han är fortfarande punkare. Men politiskt har han bytt sida och har blivit medlem i Moderata ungdomsförbundet. Men han är framför allt aktivist i Piratbyrån och för några veckor sedan förde han den numer riksbekanta organisationens talan hos Lennart Persson i SVT:s Debatt.
Vi parkerar bilen och går in. I driftshallen låter det som vårsolen utanför väckt en enorm bikupa. Det statiska surrandet från hundratals processorer dränker våra fotsteg mot ett anmärkningsvärt renskrubbat betonggolv.
– Jag var åtta år när jag fick min första dator. En Commodore 64. Det var då jag piratkopierade för första gången, berättar Neij. Då räckte det med en dubbeldäckad bandspelare. Play och record. Spelen låg på vanliga kassettband.
Nu för tiden går det snabbare. En vecka före den efterlängtade premiären av dataspelet Doom 3, i augusti förra året, läckte en piratversion ut i The Pirate Bay. Som mest laddade runt 28 000 användare samtidigt ner filen i vad som antas vara den största spridningen i ett fildelningsnätverk hittills.

Neij öppnar ett i raderna av beiga plåtskåp. Ett lass nätverkssladdar väller ut som inälvor. Gröna dioder flimrar på de sex kraftfulla datorerna i skåpet. Det är genom dem som trafiken till delade filer dirigeras. Via The Pirate Bay laddas det upp och tankas ner data motsvarande 20 dvd-filmer i sekunden. Sökmotorn har över en miljon unika användare inloggade samtidigt.
Efter att stämningar från den amerikanska filmbranschen har tvingat de största amerikanska motsvarigheterna till The Pirate Bay, som Loki Torrent och Suprnova, att stänga har det svenska alternativet vuxit. Majoriteten av världens fildelare byter i dag filmer, spel och tv-serier med varandra via en server i Göteborg.
– I Sverige finns inte samma möjligheter som i USA att genom stämningar driva företag och personer i konkurs bara genom att dra ut på rättsprocessen, säger Nebbout.
Men de kan ju alltid försöka skrämmas. I somras hotade filmbolaget Dreamworks advokater med stämningar om inte länken till filmen Shrek 2 omedelbart raderades från The Pirate Bay. I vanlig ordning författades ett brevsvar av den mest uppkäftiga sorten:
”Som ni kanske inte vet är Sverige inte en stat i USA. Det är ett land i norra Europa. Om ni själva inte listat ut det redan så gäller inte amerikansk lag här.” Och avslutningsvis, med samma högtidliga tonfall som inleder den amerikanske juristens brev: ”Vi och våra advokater är av uppfattningen att ni är ena jävla idioter.”

Enligt det brittiska analysföretaget Cachelogic upptar Bit Torrent-filer en tredjedel av internets totala kapacitet.
Den 29-årige amerikanske småbarnspappan och programmeringsgeniet Bram Cohens ultrasnabba mjukvara har på några år förvandlat nätet till en global pay-per-view-tv. Fast utan ”pay”. Allt är gratis. 20 miljoner har redan laddat ner Cohens program. 2006 räknar upphovsmannen med att antalet ska vara det dubbla. Donationerna som rinner in på hans Paypal-konto från tacksamma användare räcker gott och väl till att försörja hans familj.
Från början var systemet tänkt som ett billigt och snabbt sätt för Open Sourceföretag att transportera stora volymer mjukvara. Men den mest entusiastiska publiken visade sig vara film- och tv-fantaster över hela världen. Med tidigare populära fildelningsnätverk som Kazaa eller DC++ kunde det ta timmar att ladda ner ett enda avsnitt. Med Bit Torrent är det möjligt att tanka hem en hel säsong på några minuter.
Trots att Pirate Bays hemsida är på svenska finns 40 procent av användarna i utlandet. I Saudiarabien, Iran, USA och till och med i Kina. Den stora röda brandväggen till trots. Fans över hela världen till tecknade serien The Simpsons har lärt sig att de inte längre behöver vänta i flera år för att se det senaste avsnittet. Nu kan de istället ladda ner det samma dag som det sänds på tv i USA.

Fredrik Neij startade The Pirate Bay 2004 tillsammans med en vän som kallar sig Anakata. Hans riktiga namn är hemligt. Tjugoåringen har ett förflutet som en av Sveriges mest notoriska hacker. Till en början låg The Pirate Bay på en server med en bandbredd som motsvarade två äldre modem. Från driftshallen har de i dag tillgång till 600 megabit i sekunden, ungefär 75 gånger mer än en redan snabb bredbandsuppkoppling. Men att deras verksamhet skulle vara olaglig eller åtminstone moraliskt förkastlig, som film- och musikbolagen hävdar, håller de inte med om alls.
– Själva internet handlar ju per definition om fildelning. Att gå in på en vanlig hemsida innebär att du delar den sidan med andra. Bit Torrent gör bara rent tekniskt att det går att dela betydligt större filer, förklarar Neij.

Ska man förbjuda fildelning, vilket har varit på förslag, kan man lika gärna förbjuda hela internet, hävdar Julien Nebbout krasst.
De tror inte att The Pirate Bay kommer att påverkas av den skärpta upphovsrättslag som antagligen träder i kraft den 1 juli. Men de fruktar att polisen ska statuera exempel genom att slå till mot enskilda användare som fallet varit i USA, Danmark och en rad andra länder.
– Vi begår inget brott eftersom vi endast tillhandahåller länkar till filer. Däremot gör våra användare det eftersom de laddar ner filerna. Erfarenheter från andra länder visar dock att skärpta lagar trots allt inte är ett dugg avskräckande, säger Nebbout.

De tjänar inga pengar på sin verksamhet. Det är nämligen omöjligt att bli rik på fildelning, förklarar Nebbout, med syftning åt justitieministerns löfte att bara jaga de som tjänar miljoner. De mindre summor de drar in på reklambanners och sms-donationer går åt till underhåll av maskinerna.
Det är en ny värld där nya och oväntade aktörer plötsligt kapat marknaden för mediedistribution genom att helt enkelt göra som de alltid gjort. Dela med sig.
Bonnier, Schibstedt och MTG kan ha hur många skyskrapor de vill. Den överlägset största nordiska mediedistributören ryms i dag i ett plåtskåp någonstans i Göteborg.

Lars Berge

lars.berge@svd.se

Fler artiklar