Slopad tv-licens rycker närmare

Nästa år tillsätts en parlamentarisk grupp som ska arbeta fram genomgripande förändringar för public service-bolagen. En av de stora frågorna är hur Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska finansieras.
Moderaterna och folkpartiet vill avskaffa tv-licensen, medan de två andra regeringspartierna centerpartiet och kristdemokraterna hittills försvarat den. Men nu meddelar centerpartiet att de är redo att överge licenssystemet.
– Jag känner en farhåga för hur länge lojaliteten att betala licensen kommer att stå sig i en digitaliserad tid där vi betalar åt olika håll för att få ett större programutbud, till exempel till Viasat. Folks beredvillighet att betala licensen kan också minskas i ett förändrat medielandskap där snart varenda mobiltelefon har möjlighet att ta emot en tv-sändning, säger Anders Åkesson, centerpartiets kulturpolitiske talesman.
Utan trygg finansiering undermineras oberoendet för public service framhåller han, och därför måste nya modeller övervägas.

Kan du tänka dig att finansieringen sker via skatten?
– Ja, det är möjligt. Ska det vara skattefinansiering måste det i så fall ordnas på ett sådant sätt att det inte blir föremål för en årlig omprövning i statsbudgeten, då har vi inte en fri television.

Kristdemokraterna står däremot fortfarande fast vid att tv-licensen ska behållas, och kan tänka sig att utveckla den till en sorts medieavgift som även tas ut på mobiltelefoner och datorer.
– Licenssystemet är fortfarande hyfsat stabilt. En skattefinansiering skulle leda till en större osäkerhet för public service-bolagen. Faran med att ta in det i budgetförhandlingarna är att man kan säga att vi borde kunna spara en halv miljard på radio och tv och lägga på hemlöshet eller något annat, säger Dan Kihlström, kristdemokraternas talesman.

Moderaterna är starkast förespråkare för att skrota tv-licensen och i stället använda skattepengar för att finansiera public service-bolagen. De anser att det i praktiken inte innebär någon större skillnad om det blir en direktfinansiering via statsbudgeten.
– Det är i princip så det fungerar i dag, men det tar en omväg via Radiotjänst. Det är ju riksdagen som fastställer storleken på avgiften, säger Mats Johansson, ledamot för moderaterna i kulturutskottet.

Skulle skatten höjas med motsvarande summa som tv-licensen i dag ligger på?
– Jag har svårt att tänka mig att det är raka rör på det sättet. Det är en utgift som måste vägas mot alla andra.
Folkpartiet å sin sida föreslår att public service ska finansieras med fonder. De skulle skapas genom bland annat utförsäljning av statliga bolag, och ur fonderna skulle alla tv-bolag, inte bara SVT, kunna söka pengar.
– Public service är för viktigt för att vara ett reservat för statliga aktörer. Fler borde få konkurrera om att göra riktigt bra kvalitets-tv, säger Cecilia Wikström, folkpartiet.

Ingen av de andra regeringspartierna är emellertid särskilt tända på det förslaget.
På public service-bolagen är man oroad över de nya idéerna.
– Det fungerar till stor del bra med licensen. Det är ett system som bygger på att de som konsumerar public service betalar, det slår vakt om företagens oberoende. Om finansieringen flyttar in på skattsedeln finns en risk att bolagen betraktas som en del av den statliga sfären. Fonder tror jag inte alls på, säger Peter Örn, vd på SR.
I går debatterade riksdagen det nya, förkortade sändningsavtal som börjar gälla från årsskiftet. När det går ut 2009 får den borgerliga regeringen sin första chans att ändra i regelverket för public service-bolagen.

Tobias Brandel

tobias.brandel@svd.se

Fler artiklar