Ny stadsdel förändrar innerstaden

Det luktar matos från en järnvägsrestaurang, och resenärer skyndar förbi. Ingen stannar till för att titta på anslaget som marknadsför Stockholms nya stadsdel.

Men i myllret på Stockholms central döljer sig en smärre stadsbyggnadsbomb. Det handlar om planerna för stadsdelen Västra city, som just nu är ute på så kallat samråd för att allmänhet och remissinstanser ska få tycka till.

På Stockholms central visar fastighetsbolaget Jernhusen framtidsvyer över centrala Stockholm. Bildmaterialet, med ett perspektiv snett uppifrån, visar bland annat hur Vasastan kryper närmare Kungsholmen.

Planerna för stadsdelen Västra city innebär stora förändringar utmed Klara sjö. Järnvägsspåren däckas över, och på en betongplatta cirka sju meter upp i luften placeras en hög bebyggelse. Projektet motiveras bland annat med att ”järnvägsspåren skär som ett sår genom City”.

–Med det här får vi möjligheter att överbrygga barriärer och skapa samband mellan city och stadsdelarna Vasastan och Kungsholmen, säger Susanne Lindh, nytillträdd stadsbyggnadsdirektör i Stockholm.

Hon betonar att planeringen för Västra city än så länge befinner sig i ett tidigt skede. Men idéerna har diskuterats i många år.

–Ytterst handlar det ju om att här finns exploateringsmöjligheter om man däckar över. Det är den enkla bakgrunden. Då måste man sätta ner foten kring hur det här området ska bebyggas och gestaltas, säger hon och tillägger att bygget av Citybanan öppnar möjligheter att bygga om och överdäcka spårområdet från Centralen bort mot Karlberg.

Varför ska man alls exploatera här?

–Nummer ett är ju att det flyttar in fler människor till Stockholm, och det behövs fler bostäder.

Att däcka över en bangård med befintlig trafik är dock ett dyrt och komplicerat projekt. För att finansiera operationen krävs det enligt Stockholms stad och markägaren Jernhusen en hög exploatering; just nu tittar man på två alternativ, med åtta respektive femton våningar höga hus.

Detta innebär att en konstgjord ås, med hög bebyggelse, skapas genom centrala Stockholm. De stora kostnaderna innebär också att det sannolikt blir mycket kontor i området.

–Det är inte vår avsikt att det bara ska vara flotta kontor. Avsikten är att vi ska inrymma en blandad bebyggelse. Men det har som alltid att göra med ekonomin, säger Susanne Lindh och tillägger att det är för tidigt att avgöra hur fördelningen mellan bostäder, kontor och kommersiella lokaler kommer att se ut.

Planerna för området är nu ute på så kallat plansamråd, vilket innebär att stockholmarna får en första möjlighet att ta ställning till stadsdelen Västra city. Men i praktiken har allmänheten redan fått en föraning om vad den nya stadsdelen kan innebära, i och med bygget av hotell-och kongressanläggningen Stockholm waterfront och stora nya kontorshus vid Kungsbron.

Stadens egen miljökonsekvensbeskrivning för Västra city konstaterar att det nya projektet ligger i en känslig miljö nära Stadshuset. Miljökonsekvensbeskrivningen ställer bland annat frågan i vilken mån den nya bebyggelsen ”ytterligare inkräktar visuellt eller om den möjligen kan bidra till att milda de negativa effekterna av Stockholm waterfront”.

Ulrika Francke, som var stadsbyggnadsdirektör i Stockholm på 1990-talet, menar att stockholmarna måste vara beredda på att deras stad förtätas. Samtidigt ogillar hon den nya skalan som hon ser i Stockholm waterfront. Hon menar att planerna för Västra city väcker frågor av många olika slag.

–Det handlar inte bara om utseendefrågor. Det handlar också om att väldigt mycket trycks in i City, och frågan är om City har kapacitet att ta emot allt detta, säger hon och tillägger att den nya bebyggelsen ställer krav på allt från trafikutrymme till rekreationsytor.

–Om man tycker att det är ett arkitektoniskt grepp att lägga en ny ås hela vägen till Karlberg, att sätta ny skala, så måste man ju också fråga sig vart människorna nere på gatan ska ta vägen.

Hans Wohlin, som var stadsbyggnadsdirektör 1985–1992, konstaterar att det som nu planeras kommer att bli ”ett mycket stort element i staden”.

–Det man måste få diskutera här är: vill man verkligen bygga igen staden i det här läget? Eller vill man behålla en öppnare stadsbild med mera himmel och mera ljus?

Elisabet Andersson

elisabet.andersson@svd.se