The Frontlist är litterär salong och digitalt nätverk – och vänder sig till opublicerade författare. Upphovsmannen Tom Lodge och hans medarbetare förser medlemmarna med gensvar, en bristvara för de allra flesta skribenter, plus en gräddfil direkt till agenter och förlag.

Tom Lodge är fascinerad av moderna gemenskaper, eller communities, som han själv säger, och både hans kommande doktorsavhandling och hans nystartade The Frontlist handlar om just det.

–Vi startade i november och har redan över 600 personer som är anslutna, säger en entusiastisk Lodge på telefon från Nottingham i England. Merparten är engelsmän, men vi har även amerikaner, sydafrikaner och australier.

Varje deltagare skickar in två kapitel från en färdigskriven bok, samt ett synopsis, och får tillbaka fem olika kommentarer, alla detaljerade och fylliga. Som motprestation måste han eller hon själv läsa och bedöma fem verk.

–Författarens yrke är ensamt, och bara ett litet antal får någonsin rejäl feedback. Då blir det svårt att utvecklas, säger Lodge.

Han förklarar att många medlemmar verkligen tänker över kritiken, och skriver om och lämnar in en ny version – som då lotsas vidare till fem nya läsare.

Varje verk erhåller poäng av bedömarna, och det manus som når 225 av 250 möjliga förmedlas till en agent eller förläggare, som läser och ger en genomarbetad reaktion.

–Alla stora förlag har ett berg av olästa verk, och somliga förlag tar numera endast emot manus som anländer med en eller flera rekommendationer. Det går inte längre att komma fram, för majoriteten av författarna. Men hos The Frontlist finns alltså en öppning, om du är tillräckligt bra.

Fast vad säger att just opublicerade författare är särskilt lämpliga som bedömare?

–För det första, de allra flesta som skriver läser mycket och har ett förhållande till litteratur. För det andra, The Frontlist ska vara en community, en gemenskap, där du behandlar andras manus lika seriöst som du vill att ditt blir behandlat. Men visst, det här är ett problem, som vi diskuterar. Det hela bygger ju på att medlemmarna tar sina uppdrag på allvar.

Också svenska förlag har problem med att hinna läsa och sovra. Kanske är det en god idé att låta andra läsa och sortera, utan ersättning? På så vis spar man tid och pengar.

–Nja, säger Jonas Axelsson på Bonniers. Han tycker det bästa för förlaget är att komma in så tidigt som möjligt, för att kunna vara med och påverka, utan agenter eller andra mellanhänder.

Bengt Nordin, en av våra få litterära agenter, är mer positiv till idén, även om han tror att Sverige är för litet för denna typ av nätverk.

Lodge betraktar The Frontlist som ett experiment, och ändrar och förbättrar under resans gång. När ingen författare kom upp till de 225 poängen lät han sänka ribban till 200, vilket nyligen passerades av två medlemmar. De har nu sina manus på läsning, hos en agent och en förläggare, bägge respekterade och framgångsrika.

–Det är oerhört svårt att skriva en bra bok, och ska vara det. Därför förväntar jag mig att det tar ett tag innan någon av våra medlemmar undertecknar ett kontrakt. Händer det redan i år blir jag positivt överraskad.



Ricki Neuman

Ricki Neuman

08-13 56 13

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Kulturnyheter | Mest lästa