Nätpirater protesterar mot jakt på fildelare

Markus Nieminen tillhör en växande folkrörelse som kämpar för fri fildelning på internet. Just nu har intresseorganisationen Piratbyrån drygt 5 700 registrerade medlemmar.

Markus Nieminen studerar internationell ekonomi på universitetetet i Stockholm. I sina säckiga kamouflagebrallor och med sitt rakade huvud ser han inte ut som man kanske föreställer sig en ekonomistudent, snarare som någon som har rymt från skejtrampen nere i Rålis.
Markus Nieminen tillhör en växande, internationell folkrörelse på internet, en rörelse som kämpar mot vad som betecknas som "storföretagens missbruk av upphovsrätten".
Han beskriver medlemsprofilen i den svenska intresseorganisationen Piratbyrån som heterogen: ultraliberaler tillsammans med radikal vänster. Just nu är de drygt 5 700 registrerade medlemmar varav ett femtiotal tillhör den aktiva kärnan. Namnet är förstås en drift med antagonisterna på film- och spelbranschens "Antipiratbyrån".
- Vi är aktiva, de är reaktiva. Vi skapar, de eliminerar. Det hörs ju på namnet, säger Nieminen.

Piratbyrån organiserades samtidigt som den amerikanska skivindustrins branschorganisation RIAA inledde sin första våg av stämningar mot privatpersoner på andra sidan Atlanten. Det var för snart ett år sedan.
Och när vi träffas ska motsvarigheten utanför USA, Ifpi (International federation of phonographic industry), inleda rättsprocesser mot fildelare i Danmark, Italien och Tyskland.
Om samma sak inträffar i Sverige planerar Piratbyrån att starta en stiftelse för att hjälpa sympatisörer som råkat i klistret. Men det finns andra mer närliggande planer. I morgon på första maj försöker man "sno helgdagen från den traditionella vänstern" med ett eget demonstrationståg.
Samma dag planerar man att överlämna de över 20 000 namnunderskrifterna från internetkampanjen "Stoppa fluktarna" till de fem största internetleverantörerna, datainspektionen och justitiedepartementet. Allt för att rikta ljuset mot vad man kallar "bredbandsbolagens okritiska samarbete" med musik-, film- och mjukvaruindustrins branschorganisationer.

De fluktare man syftar på är Antipiratbyrån, Ifpi och BSA (Business software alliance), organisationer som arbetar med att försvara mediebolagens
upphovsrätt och den senaste tiden tagit i med hårdhandskarna mot fildelning.
- Deras verksamhet skulle inte vara några problem om vi levde i ett totalitärt samhälle, säger Markus Nieminen.
- Men ifall vi är intresserade att fortsätta att leva i en rättsstat och demokrati borde folk reagera mot att stora företag bildar egna polisorganisationer. En rättsstat bygger på principen att det är just staten som agerar polis.

I Sverige har stämningar mot privatpersoner än så länge uteblivit. I stället får misstänkta personer klagomål i ett brev. Markus har med sig ett. Det har Telias logotyp i övre hörnet och bär den uppfordrande rubriken "Umgängesregler för internet".
I brevet förklaras att Telia har fått en anmälan från "en organisation som bevakar filmbolags intressen gällande upphovsrätten på internet". Därefter följer en exakt tidsangivelse för när filmen "The lord of the rings: The two towers" fanns att ladda ner från ett visst IP-nummer. Denna icke namngivna organisation har spårat vilket internetkonto som använder den aktuella IP-adressen och sedan varskott Telia.
Internetleverantören avslutar med raderna: "Vår förhoppning är att vi inte stöter på ditt konto i våra utredningar igen". Vad som kommer hända ifall så händer är höljt i dunkel. Men aning hotfullt känns det utan tvekan, trots den vänliga hälsningen från "Abuse-gruppen" på Telia.
Markus Nieminen tycker att Telia borde värna mer om sina kunders integritet och inte utan vidare dansa efter film- och skivbolagens pipa. Dessutom misstänker han att branschorganisationerna redan i skrivande stund bryter mot lagen.
- Det är inte en allt för vågad gissning att Ifpi och Antipiratbyrån för register över folk som inte är dömda för något brott, vilket borde göra deras verksamhet olaglig.
Det låter allvarligt, men på svenska Ifpi tillbakavisar man påståendet.
- Det en fullständigt felaktig anklagelse och vi arbetar inte alls på det sättet. Det skulle bryta mot lagen och då skulle vi få datainspektionen på oss på sekunden, säger Magnus Mårtensson, jurist på svenska Ifpi.
- Det vi gör är att vi informerar internetleverantören i de fall vi tycker att det behövs. Och sedan får de vidta åtgärder. Skulle vi i framtiden vilja stämma någon skulle vi samla bevis och sedan gå till polisen, säger Mårtensson.

Han anser att samarbetet med bredbandsleverantörerna är gott. Och han vill helst inte starta en diskussion med Piratbyrån som part eftersom han betraktar dem som "oseriösa". Jag ringer även Telia Sonera, Sveriges största bredbandsleverantör och avsändare till brevet Markus visat, och frågar om de lever i en okritisk symbios med mediebranschen.
- Vi följer svensk lag. Våra kunder skriver under ett avtal där man förbinder sig att inte bryta mot lagen, till exempel upphovsrätten. Vi lämnar inte ut några personuppgifter till någon men får vi en anmärkning så kontaktar vi kunden och uppmanar dem att sluta, säger Ola Kallemur, presstalesman på Telia Sonera.
Markus Nieminen låter sig inte övertygas.
- Oavsett Ifpi:s legalitet är åsiktsregistrering,
integritetskränkning och angiveri ingenting Piratbyrån sanktionerar. Därför kommer vi att lämna de över 20 000 insamlade namnen från Stoppa fluktarna-kampanjen till just datainspektionen i samband med vårt första majtåg.
- Branschorganisationerna försöker skrämma folk att sluta eftersom de vet att det inte är olagligt att ladda ned musik, säger Nieminen.
I hans värld är de stora mediebolagen redan döda. Det som pågår nu betraktar han som en förruttnelseprocess. Han liknar skivbranschens metoder vid maffians och ser det som desperata åtgärder för att klänga sig fast vid en marknad de redan förlorat slaget om.
- För mig handlar det här inte om poplåtar. Musik intresserar mig inte särskilt mycket. Det gäller viktigare saker än så.
Vad han vänder sig emot är att företag kan äga information och kunskap som folk skapar genom att kalla det intellektuell egendom. Han ger exempel på vad patent- och upphovsrättslagar begränsar - allt från texter av filosofen Theodor Adorno till aidsvaccin. Enligt honom riskerar utvecklingen att på sikt kväva kulturen och demokratin.
- Revolutionerande tankar marginaliseras. Produktionen av ny kultur hotar att stoppas. Allt blir så likriktat att det till slut blir meningslöst.
Än är det inte ens nära att kulturproduktionen eller upphovsrättsbrotten, vad man nu väljer att kalla det, ska avstanna. I alla fall inte när det gäller popmusik.
En och en halv miljon svenskar har tillgång till bredbandsuppkoppling. Enligt analysföretaget Mediavision laddade nio av tio av dem ner musik under det sista kvartalet förra året.

Lars Berge

lars.berge@svd.se

Fler artiklar