K-märkt 70-talshus splittrar alliansen

Ett stycke brun 1970-talsarkitektur på Kungsholmen i Stockholm har orsakat en spricka i den borgerliga alliansen i Stockholm.

Stadsmuseets antikvarier arbetar, på uppdrag av kommunfullmäktige, med inventeringar av stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. De hus som anses mest värdefulla markeras med blått.

Och nu har Trygg Hansas huvudkontor på Fleminggatan, som samtidigt är föremål för omfattande rivnings- och ombyggnadsplaner, blivit blåklassat.

Enligt museet har anläggningen ”stora arkitekturhistoriska och samhällshistoriska värden”. Men stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal, M, håller inte med.

–Det är inte rimligt att den här typen av byggnation ska ha blåklassning. Jag är övertygad om att en stor del av stockholmarna inte lägger det skyddsvärdet på Trygg Hansa-huset.

Hon har, tillsammans med andra ledamöter i stadsbyggnadsnämnden från M och KD, skrivit ett särskilt uttalande om Stadsmuseet.

”I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visar att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent”, heter det i yttrandet.

–Jag tycker att Stadsmuseet har gjort sig själv en otjänst, säger Kristina Alvendal.

”Trygg Hansa-huset kan på intet sätt motsvara Plan- och bygglagens intentioner om skydd för en byggnad särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”, enligt yttrandet som hon undertecknat.

Kristina Alvendals underkännande av stadens egen expertinstans har orsakat kritik inom den borgerliga alliansen.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt, FP säger att det är ovanligt att en hög politiker går ut och sågar stadens sakkunniga.

–Vi har en mängd tjänstemän i Stockholms stad som alla är väldigt kompetenta och duktiga. Det är inte kutym att vi kritiserar våra olika förvaltningar publikt, säger hon och tillägger att hon har fullt förtroende för Stadsmuseets arbete, som hon menar präglas av ”hög integritet”.

–Stadsmuseet har också en lagstyrd verksamhet att ta hänsyn till, säger hon och påpekar att museets bedömningar av kulturhistoriska värden ska hjälpa kommunen att leva upp till plan- och bygglagens krav på bevarande av värdefull bebyggelse.

Stadsmuseets klassningar utgör en del av det kommunala beslutsunderlaget. Kristina Alvendal menar dock att en blåklassning kan fungera som en hämsko.

–Det har visat sig svårt att utveckla blåklassade fastigheter, säger hon.

Samtidigt menar hon att det är viktigt att Stockholm har ett klassningssystem för stadens bebyggelse.

–Vi behöver ett klassningssystem som är gediget och som stockholmarna och vi politiker kan känna respekt för, säger hon och tillägger att hon menar att det är det som är typiskt för Stockholm som förtjänar blåklassning.

–Hela klassningssystemet bygger ju på en vilja att bevara det som vi anser vara skyddsvärt, att bevara det gamla Stockholm. Och då är det viktigt att det också är en byggnation som stockholmarna kopplar till Stockholm.

Tycker du att Trygg Hansa-huset förtjänar någon skyddsklass alls?

–Det är upp till Stadsmuseet att göra den bedömningen. Jag kan bara konstatera att en blåklassning, det är faktiskt inte rimligt.

Har du synpunkter på andra blåklassningar som museet gjort?

–Åhlénshuset kan man också ifrågasätta. Jag tror inte att stockholmarna i gemen har samma respekt för Åhlénshusets utformning som man har för exempelvis slottets.

Elisabet Andersson

elisabet.andersson@svd.se