Johannes Anyuru: "Längtar efter en litteratur som använder sig av alla nya verktyg som finns"

I höstens manifestet skrev de bland annat: ” Vi vill skriva prosa som är influerad av epik – inte av lyrik.” Vad tycker du om det? - Det får de gärna göra för mig. Nästa år kommer din första roman, Meteorit från paradiset, hur influerad är den av lyrik? - Det finns något i bilderna och sättet den berättas på som jag tänker på som poetiskt, men det är prosa. Det talas om berättandets återkomst inom skönlitteraturen. Vad tycker du om det? - Det är en konstgjord debatt, lite grann. Innehållet bestämmer och utgör formen, och vice versa. Gammal sanning. Men visst, jag kan bli trött på trenden inom svensk litteratur som handlar allt för mycket om textuella experiment och lekar med språket för dess egen skull. Hur skulle du vilja att 10-talets litteratur ser ut? - Ingen aning, egentligen. Tänker ibland att det saknas allvar bland unga författare, att så mycket är en lek med identiteter och röster och fiktioner. Jag vet redan att språket hela tiden ljuger, det vet alla. Det är enkelt för mig att fatta, jag vet inte. Jag längtar efter en existentiell litteratur som använder sig av alla nya verktyg som finns. Mer grejer på nätet, gärna, hypertexter, den grejen - Johannes Heldéns projekt. Jenny Tunedal kommer skriva klart en så jävla grym bok snart, jag hörde en uppläsning på Göteborgs poesifestival.