Investera i kultur – och se ditt namn på bio

Innehållsmässigt skiljer sig The Pact inte särskilt mycket från vilken skräckfilm som helst, med demoner som hackar amerikanska collegestudenter i småbitar. Men till The Pact kan man köpa biobiljetten redan i dag, långt innan filmen börjat spelas in, innan det ens finns ett färdigt manus. På sin hemsida vänder sig upphovsmännen till alla skräckfans, och ber dem att bidra med en liten summa till projektet.

– Tanken är att finansiera en del av filmen med hjälp av publiken, och dessutom göra en bättre film genom att bjuda in dem i varje steg av inspelningsprocessen, berättar kommunikationskonsulten Anders Sjöman som i samarbete med regissören Henrik Sylvén ligger bakom projektet.

Allt som händer i inspelningsarbetet kommer att synas på filmens hemsida och besökarna uppmuntras att höra av sig med åsikter om allt från rollbesättning till klippning och ljud. Tanken är att donationerna från skräckfansen ska täcka förproduktionen, medan pengar till inspelningen ska komma från mer traditionellt håll, som sponsorer och förhandsstöd.

Projektet är ett försök att bemöta fildelningen, men inte genom jurister, utan genom att hitta sätt att ta betalt för film som kan tilltala nya grupper. Den som investerar i filmen ska också få ut något av det.

– Det är roligt att få se sitt eget bidrag till filmen, sitt namn i eftertexterna. För dem som hänger med i hela processen är det också en möjlighet att få se hur det går till att göra film,säger Henrik Sylvén.

Crowdfunding, att finansiera ett projekt med många smådonationer via internet, är inget nytt fenomen. Det var till stor del tack vare den metoden som Barack Obamas valkampanj blev en succé, och det är så Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge får lön för sitt arbete.

Metoden har spridit sig till kulturen, och det har dykt upp flera sajter där oetablerade musiker, konstnärer, filmskapare, modedesigners och fotografer kan söka efter folk som vill bidra med en liten summa till deras idéer.

Ett exempel är den nystartade amerikanska sajten Kickstarter, där kulturskapare kan presentera sina projekt. Den som gillar en idé kan donera en summa, oftast mellan 5 och 250 dollar. Lockbetena kan vara att bidragsgivarna får specialutgåvor av skivor, en privat spelning i vardagsrummet eller en statistroll i en film.

– Crowdfunding kommer att sprida sig lavinartat de kommande åren. Det har växt fram en generation som är van vid att ta saker i egna händer på internet, och de tilltalas av metoden, säger Tobias Nielsén, kulturekonom på analysföretaget QNB, som själv funderar på att använda sig av en crowdfunding-sajt i lanseringen av sin kommande bok. Men han ser vissa begränsningar.

– Projekt som har en mindre publik och som inte låter så lockande på idéstadiet har svårare att dra nytta av crowdfunding. På pappret kanske inte Lukas Moodyssons Fucking Åmål eller Ruben Östlunds De ofrivilliga lät så spännande men visade sig bli fantastiska filmer. Framför allt gynnas kultur som är spännande för stunden, som ligger i tiden eller som redan har en stark nischpublik. Vissa kommer dra stor nytta av den här modellen, men för de flesta fungerar den bara som komplement. Kulturpolitiken kommer inte heller kunna ersättas, utan behövs för ett långsiktigt perspektiv.

Tobias Nielséns teori bekräftas på Kickstarter, där udda och spektakulära projekt i regel drar in betydligt mer pengar än de torrt finkulturella.

Kind of bloop, ett projekt som går ut på att göra en nyinspelning av Miles Davis jazzalbum Kind of blue så att den låter som den blippbloppiga musiken från ett 20 år gammalt Nintendospel, drog in de 2 000 dollar som krävdes på bara en dag.

Insamlingen av pengar till en dokumentärfilm om den ryske regissören Andrej Tarkovskij går betydligt trögare.

– En av styrkorna i vårt projekt är att skräckfilmsfansen redan är väldigt aktiva på nätet. Det finns många forum om zombiefilmer, men inte om romantiska komedier. Men i framtiden kommer även andra grupper av människor att vara mer engagerade på internet, och det gör att fler typer av kulturprojekt också kan dra nytta av crowdfunding, menar Henrik Sylvén.

Hur påverkas kulturen när konsumenten är mecenat?

–Jag tror att man som filmmakare är mer benägen att bli påverkad av stora bidragsgivare och att de får inflytande över slutprodukten, jämfört med om det är en miljon människor som gett ett litet bidrag vardera.