I september presenterade Cecilia Renfors sin regeringsutredning om fildelning. Ett av hennes förslag var en lag där bredbands­leverantörer skulle tvingas säga upp kunder som upprepade gånger ägnat sig åt illegal fildelning. Idén blev dock kritiserad och många tunga remissinstanser sade nej.

I Frankrike däremot, kunde president Nicholas Sarkozy i slutet av november presentera en överenskommelse som bygger på samma tanke. Franska bredbandsleverantörer har ingått ett avtal med rättighetsinnehavarna i musik- och filmbranschen. De användare som fildelar mycket ska rapporteras till en nybildad organisation. Fildelarna kommer sedan att ges en varning, och om de ändå inte slutar, få sin internetuppkoppling avstängd.

Regeringarna i Tyskland, Italien och England för nu diskussioner om att få till stånd liknande lösningar. I tisdags kom ett uttalande som satte press även på Storbritanniens bredbandsleverantörer.

David Triesman, minister i immaterialrätt, meddelade att han förväntar sig en snar överenskommelse mellan leverantörer och rättighetsinnehavare. Annars hotar den brittiska regeringen med att lagstifta om deras skyldighet att stänga av fildelare, kanske redan i höst.

– Vi är inte beredda att se den här sortens skada på den kreativa ekonomin, sade Triesman enligt nättidningen The Register.

Det franska avtalet har berömts just för att det inte bygger på lagstiftning, utan är en frivillig överenskommelse mellan de berörda parterna. Ingen som skrivit på företräder dock de som berörs allra mest – användarna. Det påpekar Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik på Stockholms universitet. Han ser många frågetecken kring avtalet.

– Vem ser till den enskilda användarens intresse? Hur vet man att det var just den användaren som fildelade? Sedan ip-telefonin kom kan en hel familjs kommunikation gå via uppkopplingen. Vad händer om den stängs av? frågar han.

Häromveckan offentliggjordes att EU-kommissionen tänker presentera riktlinjer för hur fildelning bör hanteras. I meddelandet lyfter man fram det franska avtalet.

Överlag har olika länder valt olika sätt att ta itu med fildelningsproblemen. I Belgien förlorade en bredbandsleverantör i somras ett rättsfall mot en organisation för upphovsmän. Domstolen beslutade att företaget måste filtrera bort delning av musikfiler ur nättrafiken.

I USA är det möjligt att stämma anonyma fildelare. Rätts­väsendet får ta ställning till om fallet ska gå vidare, och tar i så fall reda på vem personen är. På så sätt undviker man frågan som blivit en het debattfråga i Sverige – huruvida rättighetsinnehavare ska få kräva bredbandsleverantörerna på uppgifter om vem som döljer sig bakom ett visst ip-nummer.

Just nu arbetar den svenska ­regeringen med att införa ett EU-direktiv som antogs 2004. Direktivet slår fast att rättighetsinnehavare har rätt att få veta vem som spritt deras verk illegalt. Det säger Alexander Ramsay på justitiedepartementet.

– Enligt direktivet ska rättighetsinnehavare ha den möjligheten. Men frågan är om det står i konflikt med ett annat direktiv, säger han.

Flera EU-länder har redan infört direktivet, och därmed gett musik- och filmbranschen rätt att begära fram användares identitet. Just nu pågår dock ett fall i EG-domstolen där direktivet prövas. Utgången kommer att vara avgörande för hur Sverige tolkar det.

– Generaladvokatens förslag till dom är att man inte ska lämna ut uppgifterna. Om EG-domstolen går på hennes linje, då försvinner rätten att få ut uppgifter också i de länder som redan infört den, säger Daniel Westman.

Adam Svanell

Adam Svanell

08-13 50 00

Fler artiklar

Emma Gårdsäter

Tipsa andra

Vad är det här?

Fyra skilda strategier mot illegal fildelning

1 Avstängd ­uppkoppling

Enligt den modell som är på väg att genomföras i Frankrike kan bredbandsleverantörer registrera kunder som fildelar mycket illegalt. Dessa blir varnade och kan i ett andra steg få sin internetuppkoppling avstängd.

2 Begära fram ­kunduppgifter

I vissa EU-länder har rättighetsinnehavaren möjligheten att begära ut uppgifter om vilken kund som döljer sig bakom ett ip-nummer. De kan sedan driva ett civilrättsligt mål mot personen. I Sverige får bara polis och åklagare begära ut sådana uppgifter från en bredbandsleverantör.

3 Bredbandsskatt

Ett förslag som figurerat i den svenska debatten är att införa en fast nedladdningsavgift för alla som har bredband. Pengarna skulle gå till rättighetshavarna. Modellen har inte genomförts i något annat land och avfärdades i Cecilia Renfors utredning.

4 Filtrering

Förslag får nej i Sverige

I Belgien har en bredbandsleverantör ålagts att filtrera bort all delning av musikfiler från sin nättrafik. Företaget har dock överklagat. Systemet har ett inbyggt problem, eftersom det inte gör någon skillnad på lagliga och olagliga överföringar.

Cecilia Renfors fick i uppdrag av den förra ­regeringen att utreda hur lagliga fildelningstjänster kan bli bättre.

Hennes förslag om att bredbandsleverantörer skulle stänga av fildelare fick nej av ett antal viktiga remissinstanser, bland annat justitiekanslern, Post- och telestyrelsen och Data­inspektionen.

Enligt en nyligen presenterad undersökning står fildelning av musik, film, spel och program för mer än 80 procent av all trafik på nätet.

Kulturnyheter | Mest lästa