Är något sant i din bok Jävla John?

–Ramarna är sanna. Jag har gjort noga research och till och med bott på alla hotell som nämns i boken.

Men själva historien då?

–Det har inte hänt, men det skulle ha kunnat inträffa.

Du framställer honom som en brutal och svartsjuk alkoholist som stadigt sviker sina kvinnor. Var det så?

–Jag använder hans egna omdömen om sig själv. I den sista intervjun i Playboy säger han att han var ett svin, och att han nog måste bli äldre för att öppet våga berätta om vad han gjorde mot kvinnor som ung.

Men varför en bok just om John Lennon?


–Jag kunde förstås ha skrivit om en annan man som behandlade kvinnor illa, men vem skulle ha läst den?

Finns det något självbiografiskt?

–Nej, inte annat än att jag också har varit hotellstäderska, men inte på Continental, där Beatles alltså bodde 1963, utan på Park.

Ger du en ny bild av John Lennon?

–Efter mordet har han blivit satt på piedestal, som en sorts fredsapostel. Allt det skulle ha varit främmande för honom. I själva verket skämdes han för mycket som han hade gjort, och var egentligen en rädd och osäker pojke, ständigt orolig för att bli övergiven, trots all berömmelse och framgång.