En glimt av den dolda makten

Den småkriminelle utpressaren Kurt Haijby har hamnat i hetluften igen. Relationen med kung Gustaf V, mutorna som hovet betalade ut för att tysta honom och de rättsövergrepp han sedan utsattes för skildras i den ny- utkomna dokumentärromanen Ers majestäts olycklige Kurt.

Det är advokatparet Lena Ebervall och Per E Samuelson som lyfter fram sin version av skandalen, drygt 50 år efter att den utspelade sig. De gör det både på grund av sanningstörst och för att poängtera hur maktens mekanismer fungerar. Per E Samuelson har förklarat i en intervju i SvD att han är övertygad att makthavarna skulle ha agerat likadant idag. Han drar även paralleller till 70-talets två stora skandaler: IB-affären och Geijeraffären.

Båda dessa händelser blir belysta i Birgitta Öhmans tv-dokumentär Makten och sanningen, som sänts flera gånger i SVT det senaste året. Där porträtteras journalisten Peter Bratt, som tillsammans med Jan Guillou och den avhoppade IB-agenten Håkan Isacsson, avslöjade att svensk underrättelseverksamhet bedrev illegal åsiktsregistrering. Peter Bratt berättar också om turerna kring Geijer- affären, som tog fart efter att Dagens Nyheter publicerat hans artikel om justitieminister Lennart Geijers förmodade bordellbesök. Statsminister Olof Palme drog snabbt igång en stor dementimaskin och Peter Bratt fick se sin trovärdighet förbrukad.

–Jag tror att vi känner oss lurade. Trots all nyhetsrapportering får vi ändå ingen insyn, säger litteraturprofessorn och författaren Lisbeth Larsson.

Hon beskriver de här historierna som en del av en trend mot ett ökat intresse för verkligheten, både inom litteraturen och i andra medier. När vår bild av verkligheten spricker uppstår ett behov av andra berättelser.

–Det kommer ju fler och fler avslöjanden om att mediebilder är konstruerade, att man klipper ihop fotografier och skapar historier. Ta Irakkriget och hur man påstod sig leta efter massförstörelsevapen. Man sa att de fanns, men det var fel. Vi blir lurade gång på gång.

En författare som skildrat maktens väsen, men som inte brukar nämnas i den här typen av sammanhang, är Klas Östergren. Hans genombrottsroman Gentlemen från 1980 handlar bland annat om illegal vapenhandel mellan Sverige och Tredje riket och hur de ansvariga går över lik för att tysta ner affärerna. För tre år sedan kom den kritikerrosade uppföljaren Gangsters, där ton-läget är ännu mörkare och makten framstår som både råare och mer ansiktslös.

–De namnlösa krafterna som förekommer i Gangsters, rör- mokarna och fixarna, har väldigt tydliga drag av folkhemmet. De blir symboler för en nästan metafysisk makt, som är både politisk, existentiell och gudomlig, säger förläggaren Stephen Farran-Lee, som skrivit intervjuboken Östergren om Östergren.

Samhällskritiken är visser- ligen bara ett av flera motiv i de här romanerna. Men det gör effekten desto starkare, menar Stephen Farran-Lee.

–Böckerna innehåller en oro, en känsla av utsatthet och att beslut redan är fattade. Det handlar både om politiskt skumraskspel och om existentiella frågor kring ödet och tidens gång.

Dan Israel, som äger Leopard förlag tillsammans med Henning Mankell, har under många år gett ut samhällskritiska romaner och faktaböcker. Han tror att suget efter berättelser som behandlar ouppklarade härvor och skandaler alltid kommer att finnas, och att morgondagens dokumentärer kommer att skildra kriget mot terrorismen.

–Den som redan gör det är Jan Guillou. När Säpo tidigare i år grep flera somalier utan att tala om vad de hade gjort verkade det som om de läst hans roman Fienden inom oss och bestämt sig för att försöka omsätta den i verkligheten.